Förra numret av LUM innehåller ett porträtt av universitetslektor Joakim Zander som skrivit en roman som nu ska bli en Netflix-film. Man kunde också läsa om en mystisk apparat som verkar ha skapats för att lösa tredjegradsekvationer samt ta del av en insändare om tystnadskultur. Är sådana artiklar viktiga? Går de att klämma in i uppdraget att ta ett ”helhetsgrepp om kommunikationsfrågorna på Lunds universitet och kommunicera universitetet som helhet”?
De kanske platsar någon annanstans? Eller ska sådana texter inte längre få publiceras vid Lunds universitet? Det finns förstås viktigare frågor än en student som känner sig marginaliserad, en konstig maskin som ingen förstår sig på eller en deckare som omvandlas till film.
Skälet till att vi frågar är att förvaltningschef Susanne Kristensson skickat ut missivet ”Fördjupad information om föreslagen omprioritering” i syfte att ge ett mer utförligt underlag till förslaget att lägga ner LUM.
Förvaltningschefen hänvisar bland annat till utredaren Sara Jönsson som i en rapport från 2024 listar ett antal kommunikationsutmaningar för Lunds universitet: bristande avsändarperspektiv, ineffektiv infrastruktur för internkommunikation, begränsade kanaler för ledningskommunikation samt behov av stärkt redaktionellt samarbete. Fokus på mottagarperspektivet måste öka, menar utredaren.
Slutsats? Lägg ner LUM.
Men en universitetstidning är något mer än en del av de ”välfungerande kommunikationskanaler som möter verksamheternas, medarbetares, och chefers behov”. En tidning är en av få mötesplatser som ett lärosätes alla olika delar har lika tillgång till. Det är i en tidning som en verksamhet kan granskas, diskuteras och olika förslag framföras innan beslut fattas. Komplexa sammanhang och svåra avvägningar får utrymme på ett sätt som inte är möjligt i en vanlig informationstext.
I en tidning kan också personer som annars inte kommer till tals få uppmärksamhet, vilket skapar en känsla av samhörighet mellan olika yrkesgrupper och uppdrag. Det kan exempelvis handla om en deckarförfattande lektor, en undersökning av en knepig maskin eller om en ifrågasättande student. Om inte det är att ha ”fokus på mottagarperspektivet” är det svårt att förstå vad det skulle vara istället.
LUM är heller inte vilket magasin som helst utan Sveriges äldsta och största universitetstidning. Att den dessutom är uppskattad visar bland annat en namninsamling för tidningen som fått närmare 900 underskrifter.
Organisera gärna om kommunikationsverksamheten på Lunds universitet.
Men låt LUM vara kvar!
Eva Lundgren
Allan Eriksson
Redaktörer och ansvariga utgivare
Johan Wingborg, fotograf
Anders Euren, formgivare
Redaktionen vid Göteborgs universitets personaltidning GU-Journalen – den enda kvarvarande personaltidningen vid svenska universitet när LUM lagts ner.
