Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Debatt: Orimligt att långtidssjukskrivna får betala menar SACO-S-rådet

I november 2024 ändrade ­Statens servicecenter modell för sjuklöneberäkning. Det gjorde att omkring 150 LU-medarbetare som varit sjukskrivna längre än två veckor fick ett återbetalningskrav. I typfallet runt 20 000 kronor. 

Det är arbetsgivarens lönehantering som medfört att skulden har uppstått just nu. Det finns lagar som reglerar hur en arbetsgivare kan reglera löneskulder och arbetsgivaren kan korrigera lönen fritt i upp till tre månader. Men efter det ska kvittnings­lagen gälla, vilken bland annat ger möjlighet att bedöma skuldens skälighet utifrån medarbetarnas ekonomiska situation. I sin kommunikation till medarbetarna hävdar arbetsgivaren att skulderna uppstod i november 2024 men de uppstod i praktiken första sjukskrivnings­månaden. Lönekörningarna har tidigare gjorts innan arbetsgivaren vet om personen kommer vara sjuk hela löneperioden. I de flesta fall korrigeras detta på nästa lön men i de fall där med­arbetaren varit fortsatt sjuk har det inte funnits pengar att korrigera mot. Detta gör att långtidssjukskrivna medarbetare nu krävs på en skuld som i många fall uppstod flera år tillbaka i tiden, och som de ofta inte ­visste fanns. 

Att som långtidssjukskriven plötsligt få en räkning är ett hårt slag. De sjukskrivna ska dessutom ligga ute med den inkomstskatt som de kan få tillbaka av Skatte­verket, men om skulderna är äldre än ett år kan den i praktiken bli svår att få tillbaka. Vi fackligt aktiva träffar sjukskrivna som inte kunnat betala hyra och räkningar i januari och vars rehabilitering försvårats på grund av en havererad ekonomi. Saco-S anser att dessa individer fått betala ett orimligt högt pris när de nu kommit i kläm vid en administrativ förändring. Vi är också oroliga för att chefer inte kunnat nå alla medarbetare för att informera om att man ska ta kontakt med facket för stöd och rätt information. När Saco-S begärde ut namn på drabbade medlemmar fick vi avslag av arbetsgivaren och Kammarrätten behandlar nu vår överklagan. 

I dagsläget får inte chefer besluta om att avskriva skulder trots att de har rehabiliteringsansvar och vet hur illa den här situationen är för många medarbetare. Skulderna är ofta i storleksordningen 20 000–50 000 kronor och de mänskliga konsekvenserna är stora. Med tanke på hur lojala våra medlemmar är mot Lunds universitet så förväntar vi oss mer av arbetsgivaren. Skulderna är dessutom felaktiga och hanteringen är rätts­osäker. Saco-S driver en stor mängd förhandlingar och vill att medlemmar som drabbats tar kontakt med oss. Vi är oeniga med arbetsgivaren så detta kommer att gå till centrala förhandlingar.

Adam Brenthel

Ordf. Saco-S-rådet vid Lunds universitet


Svar: LU har erbjudit olika återbetalningsmöjligheter

Saco lyfter en fråga som rör medarbetare som av olika anledningar blivit sjukskrivna. Särskilt svår kan situationen för långtidssjukskrivna vara, inte minst ekonomiskt, vilket Adam Brenthel mycket riktigt poängterar. Detta är också något som arbetsgivaren är väl medveten om och i detta ligger ingen motsättning mellan facket och arbetsgivaren. Då vi befinner oss i förhandling med Saco-S kan jag idag inte ge ett mer utförligt svar på Brenthels inlägg. Det finns ändå några saker att förtydliga.

 I november ändrade Statens service­center sin rutin för sjukfrånvarohantering. Syftet är att få en tydligare lönespecifikation och att sjukfrånvaron ska hanteras under innevarande månad. Den ”skuld” som uppstår kopplat till den förändrade hanteringen av sjukfrånvaro har Lunds universitet och Statens servicecenter bedömt rymmas inom ramen för fri korrigering enligt det centrala kollektivavtalet – Villkorsavtalen. 

 Lunds universitet hade önskat att Statens servicecenter hade haft längre framförhållning innan förändringen gjordes så att berörda medarbetare hade fått bättre möjlighet att planera för återbetalningen. ­Efter de rådande omständigheterna har Lunds universitet vinnlagt sig om att hantera förändringen på ett ansvarsfullt sätt och hitta lösningar. Medarbetare har därför erbjudits möjlighet att välja mellan återbetalning via rådande regelverk för fri korrigering ­eller faktura med varierad återbetalningstid.

Marie Härstedt

HR-direktör


 


 


 

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English