Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur skapar vi kunskap om hållbar utveckling?

Illustrativ bild

Den 4 maj hölls den första gemensamma forskningskonferensen om hållbar utveckling vid Lunds universitet. Under dagen presenterades över 70 forskningsbidrag för forskare, studenter och internationella deltagare. Konferensen synliggjorde den stora repertoar av hållbarhetsrelaterad forskning som finns på universitetet, samtidigt som potential för mer samarbete och utmaningar med kunskap om hållbar utveckling diskuterades.

Per Mickwitz, vicerektor på Lunds universitet, inledde dagen med att fråga sig om forskningen behöver förändras för att världen ska bli hållbar. Det är 34 år sedan Brundtland-rapporten definierade hållbar utveckling (en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov). Mycket har hänt sedan dess, men inte tillräckligt. Det är lätt att beskylla andra för att göra för lite – att politiker inte lyssnar på befintlig forskning, att stora företag inte bryr sig om sin miljömässiga påverkan eller att konsumenter inte gör de mest hållbara valen i affären. Men forskarsamhället måste också se sig i spegeln och fundera på vad vi kan göra bättre, menade Per Mickwitz. Var kan Lunds universitet bidra mest i arbetet med FN:s globala mål? Alla fakulteter producerar redan nu mycket relevant forskning, men det finns potential för ännu mer om vi samarbetar. Därför var det centrala temat på forskningskonferensen kunskap för hållbar utveckling.

I en inledande rundabordsdiskussion samtalade Per Mickwitz med tre forskare om hur vi producerar och kommunicerar kunskap om hållbarhet och vad som krävs för att kunskapen ska kunna påverka samhällsutvecklingen. Miia Halme-Tuomisaari, Universitetslektor vid Mänskliga rättigheter, lyfte fram vikten av att samarbeta och samtidigt utmana de system och relationer som gör det svårt att samarbeta. Det är lätt att prata om samarbete, men det påverkas av vilka incitament som finns, exempelvis hur finansiering och akademisk ranking ser ut. Mikael Klintman, Professor i sociologi betonade vikten av förebilder, goda exempel, storytelling och forskningsbaserade anekdoter. Vi måste förstå att social positionering är viktig för människor. Klintman menar att det finns en föreställning om att ju mer forskning och ju tyngre forskarnamn som bidrar till IPCC, desto mer förtroende får IPCC och desto mer kommer hända i klimatfrågan. Men så fungerar inte människor, socialt förtroende är viktigare. Markku Rummukainen, professor i klimatologi, tycker att vi vid Lunds universitet ska utmana varandra mer och sprida kunskap om varandras forskningsmetoder och teoribildningar så att vi verkligen kan diskutera tillsammans och bedriva tvärvetenskaplig forskning på riktigt. Det är inte enkelt med tvärvetenskaplighet, men det finns sätt att arbeta för att underlätta det.

Under dagen presenterades forskning som visade på universitetets bredd inom hållbar utveckling, med presentationer och diskussioner om hållbar policy, cirkulär och delningsekonomi, hälsa, klimatanpassning, urbanisering och mobilitet, vatten, jämställdhet och kön, digitalisering, modellering, livsmedelskedjan och mycket annat.

Diskussionen fortsatte på eftermiddagen när en panel ledd av professor Emily Boyd från LUCSUS diskuterade vägar framåt och hur vi ska organisera framgångsrika samarbeten.

Henrik Smith, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap lyfte att universitetet behöver stimulera engagemang och deltagande i hållbarhetsagendan mer bland forskare, den här konferensen är ett bra exempel på hur man kan göra det. Men hur kan vi skapa ett brett engagemang? Det är många deltagare på konferensen, men inte så många sett till totala antalet forskare vid Lunds universitet. Det finns en risk att hållbarhetsfrågor bara samlar en mindre grupp av väldigt engagerade, men vi behöver samla alla typer av forskare. Globala målen behöver genomsyra alla fakulteter, alla avdelningar. Vilken roll har varje enskilt ämne? Vi behöver dra mer nytta av den stora bredd som finns på universitetet. Lunds universitet behöver också initiativ som attraherar internationella forskare, kompletterade Sara Kauko, postdoc vid Genusvetenskapliga institutionen, med. Det skapar fler tentakler till andra universitet och andra länder, som också är viktigt.

Maria Takman berättade om sina erfarenheter som doktorand i forskarskolan Agenda 2030, som samlar deltagare från alla fakulteter. Hon menade att den typen av tvärvetenskapligt samarbete innebär både frustration och utmaningar, men är samtidigt väldigt intressant. Det behövs tid för att lära känna varandra och förstå varandras forskningsområden och man måste prioritera den tiden även om man inte vet exakt vad samarbetet kommer att leda till. Det är en ledarskapsfråga att skapa utrymme i tjänster som möjliggör samarbeten och interaktioner med samhället, sa Henrik Smith. Som exempel skulle forskare i Lund kunna bidra ännu mer till IPCC och IPBES (FN:s mellanstatliga forskningspaneler om klimat och biologisk mångfald), men det måste ges förutsättningar till att prioritera det från universitetsledningen.

Vikten av ett levande campus togs upp av Lizette Gradén, universitetslektor vid avdelningen för etnologi. Den digitala utvecklingen har underlättat internationella kontakter, men vi har många värden på campus som behövs för vårt välbefinnande. Produktionen av kunskap, forskning och undervisning påverkas av att vi inte kan ses fysiskt för tillfället. Vad händer med oss när vi inte kan träffas i salarna, känna vinden i ansiktet på en promenad med kollegorna, besöka Kulturen eller Skissernas museum till exempel? Vi har mycket på campus som kan användas för att främja social hållbarhet på universitetet.

Koppling mellan forskning och utbildning lyftes också som en viktig fråga och Henrik Smith efterlyste modiga beslut från ledningen för att koppla utbildningarna närmare den senaste forskningen. Varje student som går ut från universitetet måste ha en god kännedom om hållbar utveckling.

Emily Boyd avslutade konferensen med att be alla deltagare fokusera på det vi kan göra, de små sakerna som driver förändring. Vad kan vi göra på campus för att öka samarbete inom universitetet? Alla kan göra något.

Konferensen Knowledge for Sustainable Development arrangerades av forskningsnämnden och Hållbarhetsforum. Kontakta Cerina Wittbom för mer information om programmet eller om du har idéer för en fortsättning på konferensen.