Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Internationalisering – viktigt, omfattande och komplext

Porträtt av man. Foto.
Det spända omvärldsläget är en utmaning för universitetets internationaliseringsarbete, ­menar Pär Svensson, som är internationell koordinator. Foto: Minna Wallén-Widung

Arbetet med internationalisering har blivit viktigare – och mer komplext – de senaste åren. I en värld där demokrati och akademisk frihet är hotad behöver Lunds universitet ta större ansvar för sina internationella samarbeten. Det säger Pär Svensson, internationell koordinator.

De senaste åren har fokus på internationalisering, genom det av universitetsledningen initierade arbetssättet Globalt dynamiskt engagemang (GDE), ökat rejält. Det märks inte minst hos avdelningen Strategiska partnerskap och nätverk, som tillhör sektionen Externa relationer. Där jobbar Pär Svensson som internationell koordinator med ansvar för Afrika och för att driva frågor kring det som kallas globalt ansvarsfullt engagemang.

– För 15, 20 år sedan var det stort fokus på studentutbyten och studentmobilitet, men i dag är internationaliserings­arbetet ­betydligt mer omfattande och komplext. Det inbegriper nu också forskning, samverkan och innovation, säger han.

Upprättar samarbetsavtal

Pär Svensson och hans kollegor ansvarar bland annat för att upprätta universitets­gemensamma samarbetsavtal med utländska lärosäten, ordna finansiering för student- och forskningsutbyten och hålla i trådarna för flera stora internationella samarbetsprojekt. LU samarbetar i dag med utvalda lärosäten i alla världsdelar och arbetet har blivit alltmer strategiskt och systematiskt med tiden.

– Varje år skriver vi en plan för strategiska satsningar inom de olika geografiska områdena. Vi sätter upp ett ramverk för Afrika, ett för Latinamerika, ett för Europa och så vidare. Där anger vi vad vi som universitet vill uppnå. Det kan handla om att vi vill närma oss vissa lärosäten eller utveckla etablerade samarbeten.

Universitetet utser också ett visst antal så kallad globala hubbar, en stad eller ett område som man vill satsa lite extra på vad gäller såväl utbildning som forskning och innovation. Nyligen utlystes stimulansmedel som forskare kan söka för att utveckla samarbetet med tre sådana hubbar – University of Singapore, University of California Berkeley och University of Melbourne. I valet av hubbar har universitetet även tittat på möjligheter för sam­arbete med Lund Innovation District i Brunnshög, med MAX IV och ESS som de stora dragplåstren.

Det spända omvärldsläget en utmaning

En utmaning i internationaliseringsarbetet är det spända omvärldsläget.

– Det har blivit en mer komplex värld med ett minskat antal länder som har demokrati och med minskat utrymme för akademisk frihet. Det gör att internationaliseringen inte är en självklarhet på samma sätt som tidigare och vi får jobba med hur vi ska ta ett större ansvar, säger Pär Svensson.

Bland annat behöver man skydda universitetets forskning från militär användning och spioneri. I arbetet ingår också att stötta medarbetare som bedriver forskning i länder som styrs mer autokratiskt. Här handlar det både om den personliga säkerheten och att få ut så mycket som möjligt ur det lokala samarbetsprojektet.

– En forskare som bedriver forskning i ett känsligt land behöver tänka på mycket mer än bara sitt forskningsprojekt. Det handlar om medarbetarnas säkerhet, om Lunds universitets varumärke så att förtroendet i relation till allmänheten bibehålls och om den nationella säkerheten.

Minskad finansiering

En minskad finansiering till sektorn är en annan utmaning. Pär Svensson nämner bland annat att Donald Trump väntas dra ner på det finansiella stödet till offentliga universitet i USA, vilket i förlängningen kan leda till att vissa ämnesområden läggs ner helt. Det kan i sin tur få ringar på vattnet även här.

– Det som händer i omvärlden har alltid påverkat oss, men det har spetsats till i takt med att ifrågasättandet av universitet och kunskapsproduktion har ökat.

Den så kallade gröna omställningen ställer också nya krav på universitetet.

– Det är en utmaning – hur får vi en hållbarhet i jobbet med internationalisering? Vi har en universitetsgemensam grupp som har kartlagt det vi redan nu gör och kommit med nya rekommendationer.

Ett exempel på sådant som redan görs i dag är utvecklingen av internationalisering på hemmaplan, bland annat genom att ha en internationell studentpopulation, en bred litteraturlista och internationella lärare. COIL, Collaborative Online International Learning, är ett annat. Här kan lärare söka stimulansmedel för att arrangera en kurs där studenterna i vissa moment samarbetar digitalt med studenter från ett utländskt lärosäte.

 

Detta är GDE

  • GDE står för Globalt dynamiskt engagemang och är ett arbetssätt som Lunds universitet ska arbeta utifrån för att ”stärka och vidareutveckla internationellt genomslag avseende forskning, utbildning samt nätverk och innovation”.
  • GDE ska främja internationell rörlighet för studenter och med­arbetare.
  • Det ska finnas ett internationellt perspektiv och globalt engagemang i verksamheten.
  • Det ska finnas samarbeten som matchar LU:s inriktning och mål med utbildning och forskning.
  • Särskilt viktiga nätverk i sammanhanget är LERU, U21 och EUGLOH.
  • Universitetet ska främja global och hållbar utveckling, och sträva efter att ständigt utvecklas som ”The University of Choice” för studenter och medarbetare.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English