Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

LU skrotar planen att flytta kemi och fysik till Science Village

illustration över ett framtida område med byggnader. illustration
Hur stora delar av fysik och kemi som ­flyttar till Science Village är oklart, men det rör sig långt ifrån om hela ämnena som tidigare var tänkt. Visionsbild: Science Village

Det som varit huvudalternativet länge, att flytta i princip all fysik och kemi till Science Village, är inte aktuellt längre. Kostnaderna skulle bli för höga och logistiken kring framför allt grundutbildningen svår att få ihop.

– Det var avgörande. Kostnaderna plus att allt visade att om man hade flyttat grundutbildningen dit så hade det blivit svårt för studenter och lärare som hade behövt transportera sig fram och tillbaka mellan Sölvegatan och Science Village, säger Annika Mårtensson, vicerektor på LTH med ansvar för campusutveckling.

En liten del kanske flyttar

Ytterligare etablering i Science Village, utöver NanoLab och LINXS, kan fortfarande bli aktuellt. I vår ska LTH och Natur­vetenskapliga fakulteten utreda frågan och vad som krävs för att skapa det man kallar en minsta ”kritisk massa” som gör det meningsfullt att flytta dit. Hur många personer och vilka forskningsinriktningar som kan bli aktuella ska utredarna titta på och en första redovisning av det arbetet äger rum i juni.

Just nu är fokus på NanoLab som är beslutat och planerar att öppna 2029. Men andra, mindre forskningsinfrastrukturer kan också bli aktuella att etablera i Science Village. Exempelvis Lasercentrum.

kvinna med glasögon. foto
Annika Mårtensson, vice­rektor på LTH. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

– Men det är ju meningslöst att bara etablera infrastrukturer, det behövs människor också som har nytta av att befinna sig i Science Village med närheten till de stora forskningsanläggningarna och företagen som kommer att etablera sig där. Det är det som vi ska titta på i vår, säger Annika Mårtensson.

Varierande behov

Behovet att vara i Science Village varierar bland fysiker och kemister. Medan till exempel materialforskare och atomfysiker skulle kunna gynnas är fördelarna långt ifrån lika tydliga för exempelvis astronomer.

Förutsättningar för ytterligare etablering bör därför baseras på verksamheternas behov och en långsiktig strategi för verksamhetsutveckling, anser Naturvetenskapliga fakultetens dekan Per Persson.

Man i täckjacka. foto
Naturvetenskapliga ­fakultetens dekan Per Persson. Foto: Jan Olsson

– Visst, man har tittat på verksamhets­utveckling tidigare i processen också, men då utifrån perspektivet att flytta hela fysik och kemi till Science Village. Nu ska vi analysera verksamheternas behov och lång­siktiga utveckling utan randvillkoret att all kemi och fysik ska flytta till Science Village. Man ­skulle kunna få stora fördelar genom ett tätare samarbete mellan delar av kemi och fysik, men förutsättningarna och formerna för detta måste utredas, säger Per Persson och sammanfattar:

Mer fokus på verksamheten

– I enlighet med fakultetsstyrelsernas beslut är det viktiga nu att utreda vilka verksamheter som bör komplettera flytten av NanoLab, och då dimensionering, samverkansformer och organisation för dessa. Du kan kalla det en minsta kritisk massa om du vill. Samtidigt måste vi jobba med verksamhetsutvecklingen av både kemi och fysik. Och allt måste ske inom de ekonomiska ramarna som vi har idag och de vi tror oss ha i framtiden. 

Alla alternativ ratas

Naturvetenskapliga fakulteten och LTH går inte vidare med något av de tre alternativ som jämfördes i en rapport i höstas. 

Huvudalternativet var att samlokalisera fysik och kemi i Science Village. Ett annat alternativ var att fysiker och kemister skulle stanna kvar i befintliga lokaler som skulle rustas upp. Ett tredje alternativ var att samlokalisera på Kemicentrum, som så fall skulle rustas upp och byggas ut. 

Enligt rapporten skulle en flytt av fysik och kemi till Science Village uppskattningsvis kosta 95 miljoner kronor mer per år i hyra jämfört med att samlokalisera i Kemicentrum. 

Klimatavtrycket hade också blivit betydligt större för att bygga nytt i Science Village. Uppskattningsvis 12 500 ton CO2 mer jämfört med att bygga ut och renovera Kemicentrum. 

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English