Så sammanfattar arkivarien och karnevalsveteranen Fredrik Tersmeden vad karnevalen är.
Han får svara på hur universitetet och karnevalen hänger ihop, vilka namn som passerat revyer och tåg – och vad du inte får missa.
Vad hade Lunds universitet varit utan karnevalen – och vice versa?
Enligt Tersmeden har karnevalen historiskt haft en unik dragningskraft långt utanför Skåne. På 1950-, 60- och 70-talen var Lundakarnevalen en riksnyhet: lokaltidningar ”ända uppe i Norrland” skrev om den och SJ satte in extratåg för att ta besökare till Lund. I en tid innan stadsfestivaler och musikfestivaler blev karnevalen en av Sveriges stora festivalhändelser och satte Lund på kartan. Så är det inte riktigt längre, men fortfarande har karnevalen en viktig roll för universitetet.
– Det finns undersökningar som visar att blivande studenter lockas till Lund minst lika mycket av det fantastiska studentlivet som av den fantastiska undervisningen. Och karnevalen är förstås en bidragande del i det. Många hoppas hinna uppleva åtminstone en karneval under sin studietid, säger Fredrik Tersmeden.
Lunds universitet arrangerar inte karnevalen, men universitetets studentliv är dess motor: den stora karnevalen byggs av tusentals ideella krafter och därtill kommer nationernas egna parallella arrangemang under karnevalsdagarna.
Det bästa med karnevalen är tåget och att vara med på insidan
På frågan om vad som är bäst svarar Fredrik Tersmeden utan att tveka: ”Det är mycket roligare från insidan än från utsidan.” Själv är han aktiv även denna gång, och har sedan 1990-talet varit med i Konstifiket – karnevalens parodiska konstutställning där allmänheten får måla tavlor som sedan ges skruvade titlar, guidas och auktioneras ut till förmån för karnevalen.
Men det som alla bör se är karnevalståget. Fredrik Tersmeden kallar det karnevalens ”fysiska och historiska hjärta” det som allt en gång byggdes kring, innan revy, spex, utställningar och allt annat växte fram. Hans råd: se tåget från en bra plats, gärna lite upphöjt, eftersom vagnarna är höga numera.
Utmaningar genom Karnevalens historia
Karnevalen har genom åren också väckt kontroverser. Redan på 1800-talet uppstod uppmärksammade reaktioner i pressen när studenternas satir ansågs gå för långt, och på 1950-talet blev det till och med internationella protester när en cypriotisk biskop och frihetsledare uppfattades som ofördelaktigt framställd i karnevalståget. I modern tid har diskussionerna oftare handlat om gränserna för humor och risken för kränkningar: efter den så kallade ”slavauktionen” på Hallands nation fick karnevalen 2014 en tydligare intern humorpolicy och förhandsgranskning av innehåll. Men inför karnevalen 2022, gjordes det en tydlig markering om att det var slut på policyandet.
Från början var inte Lunds karneval så unik, utan Uppsala hade också en tradition men efter första världskriget, när det var dags för karneval igen 1920 gav Uppsala upp medan Lund valde att fortsatta.
– Om Lund bara hade lyssnat på Uppsala hade man kanske inte haft kvar Lundakarnevalen heller, men några entusiaster drev igenom att man körde 1920 och då kom man igång igen, avslutar Fredrik Tersmeden.
