Den sammanlagda ökningen var 0,5 procentenheter jämfört med 2021, enligt Arbetsgivarverkets siffror. För Lunds universitet så är det också en ökning från 2,1 procent till 2,6 procent, så även om vi ligger bra till så är det en kraftig ökning.

Högst sjukfrånvaro hade Statens institutionsstyrelse (Sis). För Sis var sjukfrånvaron hela 8,5 procent under 2022. Drygt hälften bestod av långtidssjukskrivningar.

– Det är naturligtvis roligt att se att vår sjukfrånvaro är låg jämfört med andra stora statliga myndigheter. Samtidigt vet vi att lärosäten generellt sett har en låg sjukfrånvaro jämfört med andra myndigheter. Därför är det kanske mer rättvisande att jämföra med de andra fullskaliga universiteten där anställdas uppdrag, förutsättningar och sjukskrivningsmönster är mer likvärdiga. Även i den jämförelsen står sig våra siffror bra, säger Marie Härstedt, HR-direktör, Lunds universitet.

Stockholms universitets sjukfrånvaro för 2022 var 3,00 procent; Umeå universitets var 3,20 procent och Göteborgs universitets var 3,50 procent.

– Alla fakulteter/motsvarande följer upp sjukfrånvaron i enlighet med Lunds universitets arbetsmiljömål. Sjukfrånvaron diskuteras i skyddskommittéer lokalt och centralt såväl som i Rektors ledningsråd. Fakulteterna/motsvarande tar årligen fram handlingsplaner för att nå arbetsmiljömålen. Vi är överens om att vi inte kan luta oss tillbaka och bara vara nöjda, men med en så låg sjukfrånvaro som vi har kan vi fokusera mer på förebyggande och tidiga insatser, till exempel genom att chefer genomför omtankesamtal med medarbetare vid tidiga tecken på ohälsa, ergonomiinsatser eller aktivt arbete med resultatet efter OSA-enkäten, säger Marie Härstedt.

Läs hela den nationella jämförelsen på Publikts webbsida.

*Publikt är en nyhetstidning med fokus på statligt ägda och statligt finansierade verksamheter.