Varje år skickar universitetet in en redovisning av vårt miljöledningsarbete till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet. Redovisningen för 2025 är nu godkänd och publicerad.
– En sammantagen bedömning av resultatet 2025 är att universitetet är på god väg att uppfylla de flesta av målen i vår interna hållbarhetsplan. Men vi kan också se att fortsatta insatser behövs för att få önskade hållbarhetseffekter, inte minst kopplat till klimatmålet om klimatneutralitet 2045, säger Claes Nilén, miljöchef på sektionen LU Byggnad.
Utöver en uppföljning av aktiviteter i universitetets hållbarhetsplan, fokuserar redovisningen på tre ämnesområden som sammanfattas i den här artikeln: tjänsteresor, energianvändning och miljökrav vid upphandling. Längst ner presenteras även ett diagram som visar en uppskattning av universitetets totala växthusgasutsläpp.
Resor: nya resvanor efter pandemin
Mer än 95 procent av växthusgasutsläppen från tjänsteresor kommer från flygresor. Därför är det främst förändringar i flygresandet som påverkar de totala utsläppen i denna kategori.
Sträckan för korta flygresor minskade med 15 % jämfört med förra året. Sträckan för långa flygresor och den totala flygsträckan var i det närmaste oförändrad jämfört med tidigare år, men har över tid en nedåtgående trend.
Om man jämför flygsträcka före och efter pandemin, ser man att den är nästan 35 procent kortare efter pandemin (i genomsnitt över fyra år före respektive efter).
Resor med bil och buss har minskat och därmed har utsläpp från dessa resor också minskat. Resandet med tåg har ökat, vilket är positivt då detta är det färdmedel som i särklass har lägst utsläpp per passagerarkilometer.
Läs mer om vad du behöver tänka på före, under och efter en tjänsteresa: Resa i tjänsten | Medarbetarwebben
Energi: effektivare lokaler och återföring av värme från MAX IV
Under de senaste tio åren har universitetets energianvändning fluktuerat något, men är på ungefär samma nivå över tid. Energianvändningen på MAX IV har ökat över tid och står idag för 23 procent av den totala energianvändningen. Resterande del av universitetet har en nedåtgående trend.
Den totala tillförda energin till MAX IV är ungefär dubbelt så stor som den rosa delen i grafen, som visar netto-energianvändningen. Men ungefär hälften av energin som används i MAX IV blir till spillvärme som tillförs fjärrvärmenätet.
Under året har det genomförts flera åtgärder för elproduktion och energieffektivisering, till exempel installation av solceller på flera byggnader, förbättrade fönsterlösningar och effektivare belysning, ventilationsaggregat och tryckluftssystem.
I år syns en tydlig förbättring i energiprestanda per kvadratmeter i lokalerna, vilket beror på ovan nämnda åtgärder men också på att uppföljningen utökats med underlag från ytterligare en fastighetsägare. De tillkommande lokalerna är främst kontor och undervisningslokaler som har relativt låg energianvändning.
Universitetet köper sedan flera år tillbaka endast förnybar el, och fjärrvärmen och fjärrkylan i Lund är praktiskt taget hundra procent förnybar.
Läs mer om hur universitetet arbetar för att spara energi och hur vi alla kan bidra: Spara energi | Medarbetarwebben
Inköp: fler upphandlingar med hållbarhetskrav
Andelen upphandlingar med hållbarhetskrav har ökat, både sett till antal och värde. Under 2025 inkluderade 40 procent av upphandlingarna hållbarhetskrav, vilket motsvarar 21 procent av det totala upphandlingsvärdet. Det är en tydlig ökning jämfört med 2024, då motsvarande siffror låg på 16 respektive 14 procent.
Universitetet har de senaste åren utvecklat en process som ger upphandlare tydlig vägledning om när och vilka hållbarhetskrav som ska användas. Grundregeln är att kriterier från Upphandlingsmyndigheten ska användas när de är relevanta. En utmaning är dock att kriterierna ofta är anpassade för regioner och kommuner, vilket gör det svårare att hitta krav som passar universitetens behov.
– I ett samarbete mellan flera lärosäten har vi nu tagit fram hållbarhetskriterier för forskningsutrustning, en av våra största inköpskategorier. Det handlar till exempel om längre garantitider och bättre tillgång till reservdelar. Vägledningen kommer att börja användas under 2026, säger Anja Björnberg Ekstrand, upphandlare vid sektionen Ekonomi.
Sektionen IT har också ändrat sin strategi för hantering och inköp av utrustning. Till exempel fanns tidigare en rutin att byta laptop vart tredje år, som nu har ersatts med ett behovsstyrt arbetssätt där utrustningen får vara kvar så länge den uppfyller verksamhetens krav. Det bidrar till längre livslängd för produkter och minskat antal enheter som kasseras i förtid.
Läs mer om hållbarhet vid inköp och upphandlingar:
- Så gör du inköp | Medarbetarwebben
- Hållbar upphandling | Medarbetarwebben
- Hållbara livsmedelsinköp och evenemang | Medarbetarwebben
- Återbruk och förebygga avfall | Medarbetarwebben
- Cirkulära möbelflöden och inköp av ny inredning
Lunds universitets klimatavtryck
Utöver miljöledningsredovisningen tar universitetet också fram en så kallad miljöspendanalys för att kartlägga klimatavtrycket från inköp av olika varor och tjänster. Klimatavtrycket beräknas genom att inköpskostnaden multipliceras med en indikator som visar klimatpåverkan i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per krona för olika kategorier av varor och tjänster. Analysen baseras på fakturerade belopp. Inköp som inte fakturerats ingår inte.
Miljöspendanalysen visar att inköp i kategorierna Fastighetsförvaltning, Laboratorieförbrukning och -tjänster, IT och telekom, samt Forskningsutrustning ger störst klimatavtryck.
En miljöspendanalys används bäst för att ge en ögonblicksbild av vilka inköpskategorier som genererar hög klimatpåverkan. Som verktyg för uppföljning från år till år har metoden flera begränsningar. Som exempel baseras beräkningarna på nationella indikatorer från Upphandlingsmyndigheten och därför kan resultatet inte användas för att följa upp effekten av att välja en produkt med lägre klimatpåverkan. Den produkten kan ha ett högre pris, vilket då ger högre inköpskostnad och därmed större klimatavtryck i miljöspendanalysen i stället för ett lägre.
Även olika beräkningsmetoder ger olika utfall. I miljöspendanalysen uppgår kategorin Resor, boende och konferens till cirka 3000 ton koldioxidekvivalenter, medan den upphandlade resebyråns beräkningsmetod (DEFRA inkl. höghöjdseffekt) uppskattar utsläppen från flygresor till cirka 6000 ton koldioxidekvivalenter.
Mål om klimatneutralitet
Lunds universitet har som mål att senast 2045 vara en klimatneutral verksamhet, i enlighet med Sveriges nationella klimatmål.
– Det finns utmaningar med att minska utsläppen från till exempel lokalförsörjning och laboratorieutrustning. Det görs mycket bra arbete runt om universitetet, till exempel att optimera lokalanvändning och ställa allt högre hållbarhetskrav vid inköp av utrustning. Men vill vi ha mer dramatiska minskningar krävs mer långtgående insatser, säger Claes Nilén, miljöchef.
Lär dig mer om universitetets interna hållbarhetsarbete och hur du kan bidra: Hållbar på jobbet | Medarbetarwebben
Ta del av hela rapporten: Redovisning av miljöledningsarbetet 2025 redovisning-miljoledning-2025-ej-tillg.pdf
