Trapporna upp i rådhuset är många. Den sista trappan upp till toppen av 1500-talsbyggnaden finns i ett utrymme avsett för ventilationsrör.
– Vanligtvis jobbar jag vid forskningsstationen Hyltemossa som finns mitt i skogen, så den här mätplatsen i centrala Malmö är en helt annan upplevelse, säger Erik Ahlberg.
När han slår upp dörren till taket sveper den kalla och krispiga luften in. Men vad innehåller den egentligen?
Mäter ultrafina partiklar
Luftens innehåll är under lupp på grund av att EU har antagit nya gränsvärden för gaser och partiklar i luften. Sverige har som medlemsland två år på sig att införliva de nya direktiven i sin lagstiftning.
– På rådhusets tak mäts bland annat svaveldioxid, kväveoxider, ozon och sot. När det gäller partiklar ska alla europeiska länder nu också mäta ultrafina partiklar, som sot, det har vi inte gjort på detta sätt tidigare, säger Erik Ahlberg.
Sotpartiklar har inte haft några gränsvärden förut – det gör dem extra intressanta för forskarna att mäta.
– Sot är en restprodukt från förbränning och innehåller flera ämnen som är skadliga för hälsan. Eftersom sotpartiklar är mycket små kan de transporteras djupare ner i lungorna. Det bidrar till att mätningar på dem och deras hälsofarliga egenskaper är särskilt viktiga, säger han.
Resultaten viktiga för nya riktlinjer
Mätningarna görs genom att luftens innehåll samlas in genom insug som sitter på taket – ett för varje föroreningsämne som undersöks. Insugen är sammankopplade med digital mätteknik som finns i ett instrumentrum ett par trappor ner i rådhuset.
Rummet är trångt och fyllt av skärmar, teknik, sladdar och surr från apparaterna. Erik Ahlberg sitter på en metallpall framför en datorskärm och följer gas- och partikelflödena för att säkerställa att insugen på taket fungerar som de ska.
Under våren ska forskarna analysera luftens data och jämföra den med mätningar gjorda i början av 2000-talet. Forskarna rapporterar också in värdena till en europeisk databas för luftkvalitetsdata samt till Naturvårdsverket – som av regeringen fått i uppdrag att ta fram förslag på hur EU:s nya riktlinjer ska införas i Sverige.
– Resultaten från våra mätningar i Malmö kommer Naturvårdsverket att använda i arbetet med de nya riktlinjerna, säger Erik Ahlberg.
Luftkvaliteten generellt bättre
Han hoppas att analysen av luftens innehåll ska ge en tydligare bild av hur miljönormerna för utomhusluft efterföljs. Förhoppningen är också att Malmöluften inte har försämrats sedan mätningarna år 2000.
– Generellt sett kan man säga att Malmö stads luftkvalitet har blivit bättre de senaste decennierna i takt med att industrier och fordon har blivit renare. Men nu, enligt våra preliminära resultat, verkar halterna för de minsta partiklarna inte ha minskat, säger han.
