Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Miljövisionären Henrik Smith

Man som tittar i kikare. foto
Henrik Smith har byggt upp framgångsrika forskningsmiljöer som har bidragit till att Lunds universitet rankas som tredje bäst i världen inom hållbarhet. Foto: Göran Smith

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Han vill nämligen rädda världen.

Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok i fickan och Björn Ursings klassiska fågelhandbok som var lätt att ta under armen. Henrik Smith bestämde sig tidigt för att ta reda på saker och ting själv och gick på upptäcktsfärder bland hagmarker och granplanteringar utanför Vitaby på Österlen. Naturintresset var fött. Några år senare stärktes det när han såg bilder på en skjuten varg, Sveriges sista på 1960-­talet, vilket blev en gripande upplevelse. Studier i biologi och forskning om starar följde.

Miljöpatos och engagemang

Numera har professorn i zooekologi en meritlista så lång att endast en bråkdel får plats i faktarutan här intill. Hundratals vetenskapliga artiklar bär hans namn. Många handlar om hur den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringar och ett förändrat jordbrukslandskap. Det är tydligt vad som driver honom.

– I botten är det mitt miljöpatos. Vi har stora samhällsproblem som behöver lösas, så jag har alltid gått in med mycket engagemang. Att jag har kunnat utföra saker beror på att jag har omgett mig med så duktiga människor, säger han.

Man i shorts och skjorta blickar ut över ett kuperat landskap. foto
Från barndomens upptäcktsfärder till vetenskapens frontlinje – Henrik Smith vandrar ­vidare för en hållbar framtid. Foto: Karin Svensson Smith

I slutet av 1990-talet byggde Henrik Smith upp en ny typ av utbildning i miljövetenskap där den tvärvetenskapliga inriktningen blev viktig. I den andan lade han också grunden för det som i dag är ­Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC. Han startade forskningsmiljön BECC, fokuserad på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och profilområdet Naturbaserade framtidslösningar.

Den röda tråden

Tvärvetenskap och samverkan med det omgivande samhället löper som en röd tråd genom initiativen. 

– Vi behöver expertis från flera områden för att lösa våra utmaningar. När det gäller klimat och biologisk mångfald är det helt avgörande att vi tittar på dem tillsammans. 

Att genomsnittstemperaturen på jorden slår nya rekord medan förlusten av biologisk mångfald riskerar att sluta med ett sjätte massutdöende kan förstås få den bäste att tappa hoppet. Men Henrik Smith blir snarare än mer angelägen att nå ut med forskning och kunskap.

Tiondels grader spelar roll 

– Vi måste ha ambitiösa mål för våra barn och barnbarn. Varje tiondels grad och varje utrotningshotad art som räddas är betydelse­full. Jag söker fortfarande min inspiration i naturen och när jag ser hur ett fantastiskt ställe förvandlas till kalhygge svider det i själen. Jag känner ännu tydligare att det vi gör här är väldigt, väldigt viktigt.

Genom åren har arbete och fritid gått hand i hand och han har haft svårt att skilja dem åt.

– Det är knappast till mig man ska komma för att diskutera den senaste filmen, om jag säger så. Har jobbet varit värt sitt pris? Jag vet inte. Å andra sidan är ju detta följden av ett emotionellt engagerande och extremt tillfredsställande arbete. Så jag är också lyckligt lottad.

Forskningsmiljöer och centrum

Henrik Smith är professor i zoo­ekologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen. Han grundade och var föreståndare för Institutionen för miljövetenskaplig utbildning 2004–2010 och för CEC 2010–2020. Han har även startat och drivit:

  • En ny grundutbildning i miljö­vetenskap
  • Forskningsmiljön BECC (Biodiversitet och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat)
  • Profilområdet Naturbaserade framtidslösningar
  • Samverkansplattformen LU Land

Henrik Smith tilldelades Lunds universitets pedagogiska pris år 2002 och Roséns Linnépris i zoologi 2023. Han är bland annat ledamot i Sveriges klimatpolitiska råd, Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald vid Naturvårdsverket och Kommittén för biologisk mångfald vid KSLA. 

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English