Astronomer har ända sedan 1700-talet använt sig av glober för att åskådliggöra månar och planeter. När teleskopen utvecklades i slutet av 1800-talet växte intresset för speciellt Mars. Den italienske astronomen Giovanni Schiaparelli gjorde detaljerade kartor av vår röda grannplanet. Hans verk inspirerade den amerikanske amatörastronomen Percival Lowell som lanserade en teori om att de märken som syns på planetens yta var kanaler grävda av en främmande civilisation – teorier som fick ett enormt genomslag. En som fängslades av idén om marsianer var den astronomiskt intresserade konstnären Ingeborg Brun i Köpenhamn.
– Hon fascinerades av tanken på en socialistisk Marscivilisation med en faiblesse för avancerad ingenjörskonst. Under ett par år skapade hon ett femtontal Marsglober. Dessa handmålade hon sedan och ritade ut berg och kanaler som hon skrev ut namn på, säger Dainis Dravins, professor emeritus i astronomi vid Fysiska institutionen.'
Försvann från monter
Totalt producerade Ingeborg Brun ett 15-tal glober. Merparten av artefakterna skänkte hon till framstående astronomer runt om i världen. 1921 donerade hon en glob till den astronomiska institutionen i Lund som då leddes av professor Carl Charlier. Marsgloben fick en given plats på institutionen och stod under flera decennier i professor Knut Lundmarks arbetsrum för att senare placeras i ett glasskåp på astronomibiblioteket. Någon gång mellan oktober 2014 och mars 2015 försvann den sedan någon dyrkat upp låset.
– Det tog flera månader innan vi upptäckte att globen var försvunnen. Vi började googla och såg att ett exemplar hade sålts på auktion för 50 000 dollar flera år tidigare. Vi hade ingen aning om att den var värd så mycket pengar, säger Dainis Dravins.
Åren gick och Lundaastronomerna hade gett upp hoppet att få tillbaka sin glob. Men en dag damp det ned ett mejl från en antikhandlare i Stockholm. Han skrev att han köpt globen för 1 200 kronor genom en annons på Facebook. När han började göra research såg han att en glob stulits i Lund nio år tidigare. Genom att jämföra kännetecken kunde antikhandlaren och astronomerna konstatera att det rörde sig om Lundagloben som då lämnades in till polisen.
Personlig hämtning
– Vi vågade inte förlita oss på postväsendet eftersom den är så värdefull. Så vår professor Nils Rydes tvillingbror Felix Ryde, som också är professor men på KTH, fick åka till polisens beslag i Solna och kvittera ut den och ta den till Lund, säger Dainis Dravins.
Hur ser då globens framtid ut? Dainis Dravins berättar att institutionen kommer att göra allt för att den inte ska stjälas på nytt.
– Jag avslöjar inte var den står i dag. Men den är i betydligt säkrare förvar, säger han och ler.
