På pappret ter de sig ganska olika, de två pristagarna. Björn Svensson jobbar på Institutionen för informatik, där han är studierektor och ansvarig för kandidatprogrammet i systemvetenskap. Per Carlsson är marinbiolog, forskare och ansvarig för masterprogrammet i akvatisk ekologi.
Men trots att deras ämnesområden är diametralt olika, delar de det som kanske är det viktigaste av allt hos en pedagog – engagemanget för ämnet.
– Jag tror att entusiasmen för det jag gör skiner igenom. Håller man på med något man tycker är kul så märks det, säger Per Carlsson.
Björn Svensson fyller i:
– Vi har nog en del gemensamt där. Jag tycker att mitt ämne är fantastiskt kul och att det är viktigt. Det brukar smitta av sig på studenterna. Tycker man att ämnet är intressant själv är det inte svårt att göra andra intresserade.
Viktigt med variation på föreläsningarna
Entusiasmen för deras respektive ämne lyfts mycket riktigt fram i nomineringarna till priset, signerade Lunds universitets studentkårer, LUS. Här nämns deras kärlek till ämnet och starka engagemang för studenternas lärande liksom deras förmåga att skapa en trygg och inkluderande miljö i klassrummet. Att fånga studenternas engagemang och intresse är en konst som de båda uppenbarligen behärskar. Men hur?
Förutom det egna intresset, lägger båda två mycket tid på att förbereda föreläsningar och andra moment. Att ständigt förnya och variera materialet är viktigt för att hålla både det egna och studenternas intresse vid liv.
– Att variera inlärningsformerna tycker jag är viktigt. Olika ämnen har olika förutsättningar för det, men inom akvatisk ekologi har vi till exempel både fältarbete och experiment i labbet. Att angripa saker från olika håll är bra för inlärningen, säger Per Carlsson.
Känner ett ansvar gentemot studenterna
AI är ett verktyg som Björn Svensson var tidig med att införa i sin undervisning. I ett delmoment skrev han in användningen av AI som ett krav – annars skulle han anmäla studenterna för fusk.
– AI har en enormt stor påverkan på systemvetarprofessionen. Jag känner ett ansvar att förbereda studenterna på arbetslivet och göra dem konkurrenskraftiga. AI-modellerna är brutalt effektiva när det gäller att skriva kod och lösa olika problem och därför är det bra att studenterna lär sig använda dem.
Nackdelar finns också förstås, som risken för fusk och att kunskapen inte befästs ordentligt om man ständigt tar verktygen till hjälp. Men det går att avvärja, menar Björn Svensson.
– Det handlar om att utforma examinationen så att du mäter det du ska mäta. Jag gillar muntliga redovisningar, de är ett bra sätt att bedöma kunskaperna men de skapar också en förväntan hos studenterna. Att de ska bli utfrågade om sina programmeringskunskaper skapar ett incitament att lära sig och förbereda sig.
Upplever ingen läskris bland studenterna
Flera medier har nyligen rapporterat om en påstådd läskris bland landets studenter efter att Sydsvenskan intervjuat flera universitetslärare som vittnar om en skrämmande utveckling – studenterna kan eller orkar inte läsa längre texter. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) träffade i slutet av förra året företrädare för olika lärosäten för att diskutera läget.
Att studenterna läser i mindre utsträckning än deras lärare kanske hade önskat, kan de båda pedagogiska pristagarna skriva under på. Men någon läskris rör det sig knappast om, menar de.
– Kris är ett starkt begrepp. Pandemin, då vi helt fick ändra hur vi undervisade och examinerade, det var en kris. Jag tycker inte att vi har sett någon läskris bland systemvetarstudenterna, säger Björn Svensson.
Per Carlsson är inne på samma spår, men säger att han har noterat en förändring i kursutvärderingarna de senaste åren.
– En del studenter har börjat skriva i kursutvärderingen att de inte använder kurslitteraturen. Man ska inte dra några stora växlar av det för de är ganska få, men i förlängningen är det nog inte bra att de inte använder litteraturen. Föreläsningarna ger djup och detaljer, men kursboken ger ett helhetsperspektiv som är viktigt, säger Per Carlsson.
Tar med studenterna ut i fält
Det roligaste med lärarjobbet då?
– Det är väldigt roligt att se systemvetarstudenterna utvecklas när de är klara med studierna, det visar att utbildningen fungerar. Dessutom är det kul att vara professionellt aktiv när de här AI-framstegen faktiskt händer, det är ett stort privilegium att få vara med om det, säger Björn Svensson.
Per Carlsson uppskattar fältarbetet allra mest.
– Första terminen är vi ute en hel vecka i fält och studerar likheter och skillnader mellan ekosystemen på öst- och västkusten. Vi bor tillsammans, lagar mat ihop och har föreläsningar vid havet på kvällarna. Det sätter den sociala sammanhållningen i gruppen som brukar hålla i sig resten av utbildningen sen. Det är roligt att få vara med om det.
