Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ravensbrückarkivet på UB blir världsminne

Foto på tyg och anteckningar från förintelseöverlevare och en UNESCO-logotyp.

Tio års arbete gav resultat - Unesco utser det unika arkivet med 500 djupintervjuer från Förintelseöverlevare till världsminne. Ravensbrückarkivet får därmed status som ett kulturarv av stort värde för mänskligheten. Detta uppmärksammas med en filmvisning.

Den 10 april beslutade Unesco om att utse Ravensbrückarkivet till världsminne. Arkivet innehåller vittnesmål från överlevare av Förintelsen. 

– Det är en stor ära att Ravensbrückarkivet får denna status och ett erkännande för det omfattade arbete som lagts ner både i att skapa, bevara och tillgängliggöra arkivet. Som världsminnesbibliotek vill vi nu ta ansvar för att fortsätta vårda minnet och ta vara på den möjlighet att lära av historien som samlingen möjliggör, säger Håkan Carlsson, Överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet.   

För att uppmärksamma den hedervärda utnämningen bjuder UB in alla intresserade att se dokumentärfilmen Lakocinski’s 9: Documenting the Unspeakable, som berättar om arkivet och hur det kom till. 

Filmregissören Magnus Gertten och Jadwiga Kurowska, vars far var en av dem som genomförde intervjuerna, möts i ett samtal efter filmen. 

Filmen visas den 25 april 2025 12:00 till 13:00 på Skissernas museum. Medarbetare och allmänhet är välkomna.

– Det har nu gått snart 80 år sedan andra världskriget avslutades och Förintelses fasor blev kända. I takt med att överlevarna blir allt färre blir deras röster också allt viktigare, inte minst för en yngre generation för vilken Förintelsen kan tyckas så avlägsen att den saknar relevans. Överlevarnas röster gör tydligt hur oerhört skör en demokrati är; hur snabbt den moraliska grunden för ett samhälle kan vittra sönder och göra det otänkbara tänkbart, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Läs mer:

Bakgrund 

Att Ravensbrückarkivet finns till är tack vare ett unikt initiativ som togs i Lund år 1945. Den polskfödde lektorn Zygmunt Lakocinski (1905–1987), som sedan ett decennium tillbaka var bosatt i Sverige och arbetade som lektor i polska vid Lunds universitet, beslöt sig för att dokumentera Förintelseöverlevarnas upplevelser i Nazitysklands koncentrationsläger.   

De första intervjuerna gjordes under hösten 1945. Under det följande året reste en liten grupp på 9 personer mellan de olika flyktingförläggningarna i södra Sverige och utförde 512 unika intervjuer som resulterade i mer än 5 500 noggrant nedtecknade sidor. Det är en av de största insatser som gjorts i världen för att dokumentera Förintelsens fasor.

För att skydda vittnenas integritet valde Lakocinski därför att försegla hela arkivet under 50 år. Sedan 1970-talet har materialet förvarats vid Universitetsbiblioteket i Lund, men först i mitten av 1990-talet kunde arkivkapslarna öppnas och materialet göras känt för världen. 

Vad är ett UNESCO världsminne?

Unescos Världsminnesprogram (Memory of the World) grundades 1992 och uppmärksammar det skrivna kulturarvet. Världsminnen kan vara av papper, pergament, trä eller i form av film, foton och filer. 

Exempel på världsminnen i Sverige: