Regeringens nya forskningsproposition

En hand som pipetterar. Foto: Kennet Ruona.

Nu har regeringen presenterat mandatperiodens forsknings- och innovationsproposition som pekar ut riktningen framåt för svensk forskningspolitik. Regeringens utgångspunkt är att den fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar.

I propositionen presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2021–2024. Politiken utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. Forskning och innovation krävs för att starta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd. I propositionen föreslår regeringen höjningar av anslagen för forskning och utveckling i hela landet. Redan nästa år ökas anslagen med 3,4 miljarder kronor. Denna snabba ökning är bland annat viktig för att pandemin riskerar minska den privata finansieringen av forskning. För åren 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningarna till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor.

Hur mycket pengar de olika lärosätena får eller när besked om detta kommer, anges inte. Däremot beskrivs hur mycket pengar som ska anslås till MAX IV. Vetenskapsrådet ska ge 50 miljoner 2021, 55 miljoner 2022, 70 miljoner 2023 och 80 miljoner 2024.

När medlen till lärosätenas anslag ska fördelas ska det ske utifrån två indikatorer: andelen externa medel och bibliometri (publicering och citering). När denna fördelning genomförs ska lärosätena delas in i tre olika grupper: äldre universitet, nya universitet och högskolor. En tredje fördelningsfaktor blir antalet helårsstudenter. Det beloppet höjs från tidigare 12 000 kr per helårsstudenter till 17 500 kr.

Regeringen avser att från 2023 införa en ny modell för fördelning av anslag till utbildning och forskning. Målet är att uppnå högre kvalitet och medel kommer bland annat att finansieras till s.k. profilområden. I kommande budgetproposition kommer modellen att utvecklas. Medel som tilldelas under 2021 och 2022 kan komma att omfördelas med ca 500 miljoner utifrån denna framtida modell.

Propositionen föreslår några nya lagändringar:

  • Ny lydelse för samverkansuppdraget vilket bland annat anger att det handlar om ett ömsesidigt utbyte och att vår forskning ska komma samhället till nytta.
  • En förändring och precisering av lärosätenas internationaliseringsuppdrag.
  • Att lärosätena ska verka för att främja ett livslångt lärande.
  • Att den allmänna principen ska vara att den akademiska friheten främjas och värnas.

Regeringen skickar vissa budskap för framtiden där de anser att:

  • Följa upp lärosätenas strategiska arbete med karriärvägar och meriteringssystem genom ett uppdrag till UKÄ.
  • Att andelen visstidsanställningar bör minska och avser att följa frågan. Regeringen avser också att undersöka förekomsten av stapling av tidsbegränsade anställningar. 
  • Att fler bör utbildas på forskarnivå och att andelen utländska doktorander som stannar i Sverige också bör öka.

Ladda ner hela forskningspropositionen på regeringens webbplats.