Vid en vanlig toalettspolning går det åt ungefär fem liter vatten. Vattnet som används är samma vatten som vi dricker från kranen och är likställt med ett livsmedel. Slöseriet med dricksvatten i toaletten fick kemiteknikforskarna vid LTH att fundera över andra lösningar – och resultatet blev en regnvattentoalett.
Initiativtagare till toaletten, som kan spara 36 000 liter dricksvatten per år, är forskaren Tobias Hey. Han och personal från Akademiska hus visar runt uppe på Kemicentrums tak och berättar hur regnvattnet rinner från byggnadens allra högsta punkt till ett lägre tak, för att slutligen ledas till en cistern längst ner i huset. Takytan som regnvattnet samlas in från är 800 kvadratmeter stor.
På taket finns algtillväxt, och det är smutsigt på grund av att fåglar har använt ytan som sin toalett.
– Regnvattnet som samlas i den första stora tunnan inne på Kemicentrum tar med sig allt möjligt från taket. Vi har hittat pollen, växtrester, jord, fjädrar, fågelbajs, insekter och äggskal, säger Tobias Hey.
Att jord och fågelfjädrar skulle kunna virvla runt med spolvattnet låter inte så trevligt, och det håller Tobias Hey med om.
– Smutsigt och förorenat spolvatten kan dessutom vara en hälsorisk. För att kunna använda regnvatten i toaletten så måste det renas, säger han.
Reningen på Kemicentrum sker genom att det smutsiga regnvattnet från uppsamlingstunnan leds över till ett intilliggande tråg där vattnet sedimenterar. Därefter filtreras vattnet genom ett membran som finns i nästa cistern. Membranet är en platta med mycket små hål, så kallade porer, så små att de inte går att se. Membranet är hydrofilt vilket innebär att det inte stöter bort vattnet utan låter det passera genom filtret för att slutligen ledas till spolvattentunnan – vattnets slutdestination före själva toalettstolen.
Att spola en toalett med regnvatten är ovanligt, men inte helt nytt, enligt Tobias Hey. Men att rena regnvattnet med membranteknik är det ingen annan högskola i Sverige som gör, säger han.
Membrantekniken, som kemiteknikforskarna är experter på, är både miljö- och resursvänlig.
– Vattnet passerar membranet genom ett hydrostatiskt tryck, och eftersom trycket får vattnet att filtreras så krävs ingen energitillförsel, reningssystemet fungerar helt utan el, säger Tobias Hey.
Men hur rent blir spolvattnet med membranteknik? Tobias Hey förklarar att membranet filtrerar bort partiklar som är större än 0,1 mikrometer. Det är jämförbart med partiklar som är tusen gånger mindre än ett hårstrå, men partiklar mindre än så och vattenlösliga ämnen kan passera membranet.
– Syftet är inte att framställa dricksvatten, utan att ersätta dricksvatten med vatten som är tillräckligt rent för att det ska kunna användas som spolvatten.
Men frågan måste ändå ställas – kan regnvattnet användas som dricksvatten efter membranfiltrering?
– Livsmedelsverkets krav på dricksvattenkvalitet är mycket höga, och dit har vi inte nått idag. Men om det uppstår en situation där jag inte har något annat vatten att dricka än detta, då skulle jag dricka det, säger Tobias Hey.
Vad händer om det inte regnar – kan spolvattnet ta slut?
Tobias Hey skrattar och säger:
– Tråget med spolvatten räcker till 400 spolningar, och som tur är samlar vi regnvatten här i Skåne, så det lär inte ta slut i första taget.
