När det gäller IT säkerhet har vi infört MFA – Multifaktorautentisering med Freja+. Även om några anklagade oss för totalitarism och för att inskränka den akademiska friheten var det ett nödvändigt steg för att stärka vår säkerhet.
Säkerhet innebär att arbetet blir lite mer bökigt när jag måste öppna Freja och mobilen inte ligger nära till hands. Även jag har svurit men detta är här för att stanna.
Alla måste gå över till Windows 11 för säkerhetens skull
Säkerheten är aldrig starkare än den svagaste länken, och just nu är en sådan svag punkt att vi fortfarande använder Windows 10 på ett stort antal datorer, trots att systemet har dokumenterade säkerhetsrisker.
Vi har koll på de datorer som använder LU-gemensamma klienter som pc.lu.se och där kan vi hantera situationen.
Men det finns också många datorer som ligger utanför dessa lösningar, där användaren själv ansvarar för support och licenshantering. På dessa har vi liten eller ingen insyn. Vi uppmanar därför alla som kör Windows 10 att snarast uppdatera till Windows11!
Jag är väl medveten om att datorer med LU-gemensamma klienter inte alltid har varit anpassad utifrån många forskares behov, och därför har många valt att själva hantera sina datorer för att kunna utföra sitt arbete, frihet under ansvar. Nu finns en klient som är mer anpassad till fler forskares behov. Men vi behöver fler forskare som använder den och hjälper oss utveckla den för att öka säkerheten vid LU. Det blir som sagt lite mer omständligt ibland, men jag kan lova att om vi drabbas av en större attack kommer det INTE att bli roligt. Det är en hotfull värld därute och vi måste alla hjälpas åt!
Forskningsdatans resa
Förra veckan var det Love Data Week – en internationell temavecka som alltid infaller runt alla hjärtans dag. Syftet är att uppmärksamma något som man lätt tar för givet men vars hantering är helt avgörande för forskningens kvalitet: data. Årets tema, “Where’s the Data?”, fokuserade på hela resan som forskningsdata gör – från det första planeringsstadiet till insamling, lagring, publicering och långsiktigt bevarande.
Det är ett tema som passar extra bra för Lunds universitet just nu. Vid årsskiftet startade nämligen en ny universitetsgemensam enhet: Enheten för forskningsdata, eller Research Data Office (RDO). Enheten smygstartades redan 2025, men är nu fullt etablerad och delar lokaler med LUNARC i E-huset på LTH.
RDO:s uppdrag är att göra forskningsdatans resa så smidig och trygg som möjligt för forskare och fakulteter. En viktig satsning är att varje fakultet fått en egen data steward – en funktion som hjälper forskare att hitta rätt stöd, rätt system och rätt väg framåt i hanteringen av forskningsdata. Tanken är också att data stewardarna ska fånga upp forskarnas och fakulteternas behov när det gäller forskningsdata och bidra till att RDO kan utveckla nya lösningar när något saknas.
Under det senaste halvåret har universitetets forskare dessutom haft möjlighet att kostnadsfritt skapa centralt lagrade forskningsdatamappar. Dessa mappar har omfattande backup, full kryptering och kan enkelt delas med kollegor inom LU. För forskarna innebär det både trygghet och tidsbesparing – och universitetet får en hantering som följer lagkrav och underlättar arkivering när projekten avslutas.
RDO har även påbörjat ett omfattande arbete med att kartlägga vilka forskningsprogram som används runt om på universitetet – allt från avancerade specialverktyg till mer generella program. Målet är att skapa en gemensam kunskapsbas och hitta smarta samordningsvinster, till exempel vid upphandling. Några exempel på program som RDO redan samordnat är Overleaf (programvara för att skriva, redigera och publicera vetenskapliga och tekniska dokument) samt Sunet Scribe (transkriberingsprogramvara för tal-till-text). Detta är programvara som forskare valt att använda men där RDOs hantering gjort det möjligt att sänka kostnaden högst betydligt.
Vi kan ännu inte fullt ut besvara frågan “Where’s the data?”, men under de senaste två åren har universitetet tagit stora steg mot en mer sammanhållen och framtidssäker hantering av forskningsdata – till nytta för både forskare och samhälle.
IT-säkerhet och forskningsdata är två exempel där vi måste jobba tillsammans för att hitta lösningar som både uppfyller lagkrav och säkerhetskrav, och samtidigt gör det lättare för forskare att göra rätt i dessa ofta ganska komplexa frågor. Om vi jobbar tillsammans är jag övertygad om att vi kan utveckla vårt fantastiska universitet till att bli en förebild även i dessa frågor!
Sen har vi den mycket större frågan om vår digitala suveränitet, det vill säga vårt beroende av ett antal tech-företag. Denna fråga är mycket större än LU och måste hanteras på i varje fall nationell nivå.
/Viktor Öwall, vicerektor
