Utvärderingsrapporten jämför tre alternativ:
- Kemi och fysik etablerar verksamhet i Science Village och flyttar dit.
- Kemicentrum renoveras och byggs ut och fysikerna flyttar dit och blir sambor med kemisterna.
- De fysiska och kemiska institutionerna och dess anställda stannar kvar i nuvarande lokaler som rustas upp.
Hyresnivån för det första alternativet, att etablera verksamheten i Science Village, anges i rapporten som 100 procent. Hyresnivån för alternativ 2 ovan bedöms uppgå till 57 procent av det första alternativet.
Skillnaden i kronor mellan de två första alternativen uppskattas enligt kostnadsberäkningen till 95 miljoner per år.
Hyran för det tredje alternativet beräknas till 66 procent av kostnaderna för alternativ 1. Att det tredje alternativet är dyrare än att låta fysikerna flytta in till kemisterna i ett nyrenoverat och utbyggt Kemicentrum beror på att den sammanlagda lokalytan är större.
Kostnadsberäkningarna är uppskattningar baserade på ett antal antaganden, bland annat behovet av lokaler.
Gräns för hyreskostnader
För Naturvetenskapliga fakultetens del finns styrelsebeslut på att hyreskostnaderna inte får överstiga 17 procent av omsättningen. Omsättningen är drygt en miljard kronor och hyreskostnaderna ligger idag på mellan 13 och 14 procent av det beloppet.
På LTH finns inget motsvarande beslut om hyreskostnader i förhållande till omsättning.
Förutom hyreskostnaderna tar rapporten även upp hur stort klimatavtrycket uppskattas bli för de tre alternativen. ”Klimatdyrast” är att bygga nytt i Science Village, ”klimatbilligast” att stanna kvar i nuvarande, men i så fall renoverade, lokaler på Sölvegatan. Men det skiljer inte mycket mellan alternativ två och tre. Klimatavtrycket för båda alternativen uppskattas till omkring en tredjedel av de beräknade koldioxidutsläppen för att bygga nytt och etablera verksamheten i Science Village.
Inriktningsbeslut på gång
Per Persson, dekan på Naturvetenskapliga fakulteten, menar att projektgruppen gjort ett mycket omfattande och imponerande arbete, men att det nu råder viss utredningströtthet.
– Det är ganska naturligt. Det är en lång och komplicerad process som ska leda fram till nästa beslutsnivå. Målet är att vi ska fatta ett inriktningsbeslut nu i december. Förhoppningsvis kan vi och LTH då ungefär samtidigt gå till beslut om hur vi anser att nästa steg i processen ska se ut.
Annika Mårtensson, vicerektor på LTH med ansvar för bland annat campusutveckling, räknar också med ett inriktningsbeslut.
– Jag ser det inte som omöjligt att beslutet till exempel kan innebära att vi går vidare med, och fördjupar oss i, två av de här tre alternativen.
Möjligheter till utveckling
Samtliga alternativ innebär möjligheter att utveckla verksamheterna, medan samverkan mellan fysik och kemi framför allt underlättas av de två alternativ som innebär att verksamheterna kommer närmare varandra.
Annika Mårtensson betonar vikten av att hela tiden ha med studenter och utbildning i processen och tänka på att skapa så bra förutsättningar som möjligt för studenterna.
– Det är lätt att fastna i forskningsfrågan men det är jätteviktigt att vi får till utbildningen. Det finns förutsättningar för det med alla tre alternativen.
Vicerektor Per Mickwitz:
”Förutsättningarna för framtidens forskning och utbildning viktigast”
Alternativen som jämförs i rapporten och som beskrivs i artikeln intill innebär olika förutsättningar för framtidens forskning och utbildning. Det är viktigt att framhålla det perspektivet, menar Per Mickwitz, vicerektor med ansvar för forskning, hållbarhet och campusutveckling.
– Jag tror att de verkligt viktiga effekterna med alla alternativ har att göra med vilka möjligheter för forskning och utbildning de möjliggör. Det är viktigt att verksamheterna diskuterar detta och inte bara kostnader och kvadratmetrar, skriver han i ett mejl till LUM.
Hur ser du på de stora skillnaderna i hyreskostnad för alternativen som beskrivs i utvärderingsrapporten?
– Skillnaderna mellan hyreskostnaderna är onekligen stora. I framtiden kommer olika verksamheter vid Lunds universitet att vara beredda att betala mer i hyra, men bara om de ser att detta ger bättre förutsättningar för forskning och utveckling.
Dina tankar kring att den årliga hyran för en etablering i Science Village beräknas bli 95 miljoner kronor högre jämfört med att samlokalisera fysik och kemi i ett ombyggt och utbyggt Kemicentrum?
– Lunds universitet har redan etablerat sig i Science Village och Lunds universitet kommer att etablera ytterligare verksamheter i området. De olika alternativen kommer nu att diskuteras av verksamheterna och sedan får vi se var vi landar.
Dina reflektioner kring skillnaderna i klimatpåverkan när rapporten jämför en etablering i Science Village med de två alternativen som innebär att stanna kvar på Sölvegatan?
– Science Village-området ska byggas ut och det kommer att bedrivas verksamhet vid Sölvegatan också i framtiden. Därför blir skillnaden i påverkan på klimatet av byggandet i Lund inte så stor oberoende av storleken på Lunds universitets etablering i Science Village. Men klimatpåverkan kommer att fördelas olika mellan olika aktörer och universitetets klimatpåverkan blir större ju mera nybyggnad vi gör.
