Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tio postdoktorer först ut i excellensprogrammet för hållbar utveckling / P

Illustrativ bild på trädkronor. Foto: Annie Spratt-Unsplash.

Tre forskningsprojekt med sammanlagt 10 postdoktorer får anslag i den första omgången av Lunds universitets forskningsprogram för excellens med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling. Totalt inkom 33 ansökningar och av dessa har 28 granskats av en extern, internationell panel.

- Det här är första gången som Lunds universitet lanserar ett så här omfattande excellensprogram inom forskning och det har varit oerhört intressant att planera och följa. Vi visste inte hur det skulle falla ut men det har kommit fram många riktigt bra ansökningar och projekt, säger vicerektor för forskning, Per Mickwitz.

Det var i mars i år som Lunds universitet anslog 100 miljoner kronor till ett forskningsprogram för excellens med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling. Syftet med programmet är att Lunds universitet ska skapa internationellt ledande miljöer. Samverkan och relevans för hållbar utveckling och specifika hållbarhetsmål har också varit viktiga komponenter i utlysningskriterierna.

- Nyskapande satte vi tidigt i processen som ett viktigt kriterium. Här betonades speciellt nya samarbeten mellan flera fakulteter vilket krävs för att utveckla konkurrenskraftiga miljöer som kan attrahera finansiering från kommande satsningar kopplade till hållbar utveckling. Det gäller både nationella anslag från satsningar i forskningspropositionen men särskilt från EU:s ramprogram Horisont Europa, säger Per Mickwitz.

Projekten som nu beviljas anslag är:

Postgrowth Welfare Systems

Projektet kommer att fokusera på hur välfärdssystemen i OECD-länderna kan hantera utmaningar som ökande ojämlikhet, demografiförändringar och miljökriser i avsaknad av ekonomisk tillväxt vilket visat sig vara svårt att koppla bort från växthusgasutsläpp och ekologiska fotavtryck. Projektet kommer att samarbeta nationellt och internationellt med olika intressenter och en internationell expertpanel för att utveckla och utvärdera sätt att bedriva välfärd utan ekonomisk tillväxt.

Tre postdoktorer från Socialhögskolan, Naturvetenskapliga fakulteten och Ekonomihögskolan ingår i projektet som ska ligga som grund för att upprätta en ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö. Huvudsökande: Max Koch, Socialhögskolan.

Nature‐based solutions at the climate‐biodiversity‐health nexus

Projektet ska utveckla ett ramverk för naturbaserade lösningar - åtgärder som skyddar, hanterar och återställer ekosystem. Projektet ser på synergieffekter och avvägningar mellan olika intressen för att bevara biologisk mångfald, minska klimatförändring och bidra till folkhälsa och människors välbefinnande. Ramverket ska utgå från forskning om biologisk mångfald, ekosystemprocesser, miljöpsykologi och epidemiologi och de gemensamma kopplingar som kan finnas över ämnesgränserna.

Forskargruppens ramverk ska användas i en pilotstudie med intressenter och slutmålet är att skapa ett nytt forskningsområde kring multifunktionell natur där biologisk mångfald, klimat, sociala aspekter och hälsoeffekter räknas in. I projektet ingår tre postdoktorer från Medicinska fakulteten, Lunds tekniska högskola, LTH, och Naturvetenskapliga fakulteten. Huvudsökande: Henrik Smith, Centrum för miljö och klimatvetenskap

Research to enable a circular building sector

Byggnadsindustrin är globalt en stor utsläppsproducent. Den använder stora mängder naturresurser och energi samt genererar mycket avfall. Industrin är i stort behov av omställning för att bli långsiktigt hållbar. För att understödja cirkulärt byggande krävs flera ingångar och forskningsprojektet är tänkt att bli en del i ett större kompetenscentrum där erfarenheter och kunskap delas mellan akademi, industri och lokalsamhällen. Inom projektet behandlas policyer och regelverk, ansvar och avtal, ekonomiska modeller och mål för avfall och fjärrvärme. I projektet ingår fyra postdoktorer från Juridiska fakulteten, Ekonomihögskolan, Internationella miljöinstitutet och Lunds tekniska högskola, LTH. Huvudsökande: Dennis Johansson, Lunds tekniska högskola, LTH

Totalt får de tillsammans 23,5 miljoner kronor under tre år.

- Jag vill säga ett stort grattis till de som nu beviljats anslag och jag riktar ett stort tack till alla sökande, säger rektor Erik Renström.

Lunds universitet kommer att genomföra en andra utlysning inom programmet. Detta sker när erfarenheterna från denna första omgång har analyserats. Målet är att beslut om nästa omgång ska fattas under 2022.

- Jag är övertygad om att det finns flera ansökningar bland dem som inte fick anslag denna gång och som har stor potential att utvecklas så att de kan få extern finansiering, säger Per Mickwitz.

Inom satsningen på 100 miljoner kronor finns också 41 miljoner kronor avsatta till åtta nya doktorander på Forskarskolan Agenda 2030 och dessa kommer att utlysas tillsammans med postdoktortjänsterna i excellensprogrammet i augusti 2021. 


Kort fakta om processen:

De ansökningar som kommit in och som uppfyllt de formella kriterierna har först bedömts och rangordnats av en extern panel. Utifrån detta underlag har sedan en arbetsgrupp med medlemmar från Forskningsnämnden och Hållbarhetsforum förberett ett förslag på finansieringsbeslut. Baserat på det har Forskningsnämnden i sin tur gett en rekommendation till rektor som slutligen fattat beslut om tilldelning.