Drygt 1,5 år har gått sedan regeringen meddelade att stödet till utvecklingsforskningen skulle dras in, med argumentet att pengarna behövdes bättre i Ukraina. Beskedet kom som en kalldusch för många av de forskare som hade pågående anslagsansökningar inne hos Vetenskapsrådet. Från regeringens sida hette det att utvecklingsforskningen fortsatt kunde söka medel från de öppna utlysningarna och att effekterna därför inte skulle bli så dramatiska.
Finansieringen har minskat med två tredjedelar
Nu har forskarnätverket Swedev gått igenom de projekt som beviljades medel i Vetenskapsrådets öppna utlysningar 2024. Genomgången visar att 14 projekt som kan klassas som utvecklingsforskning, det vill säga forskning med särskild relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer, beviljades finansiering. Sammanlagt gick cirka två procent av medlen, vilket motsvarar drygt 66 miljoner kronor, till utvecklingsforskning.
Det kan jämföras med de 210 miljoner som beviljades 2022.
– Det betyder att minst två tredjedelar av pengarna till utvecklingsforskning har försvunnit, säger Jesper Sundewall, ordförande för Swedev och forskare i socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet.
Många ändrar forskningsinriktning
Swedev har tidigare även frågat sina medlemmar hur den indragna finansieringen har påverkat deras val av forskningsinriktning. När enkäten gjordes i april förra året svarade 48 procent att de har anpassat sin forskning genom att byta ämne eller geografisk inriktning för forskningen.
– Jag är övertygad om att ännu fler har ändrat sin forskning i dag. Det finns en viss eftersläpning i och med att projekt som tidigare beviljats pengar snart kommer att ta slut. Det kommer att bli väldigt tydligt 2026 för då har inga nya pengar utlysts på några år.
Slår hårt mot unga forskare
Några som påverkas extra hårt är unga forskare. Veteskapsrådets utlysning var en av få där doktorandprojekt inom utvecklingsforskning kunde få finansiering, berättar Jesper Sundewall. När regeringen hänvisar till att det fortfarande går att söka forskningsmedel från exempelvis Sida, har man inte förstått hur finansieringslandskapet fungerar, menar han.
– Sida-pengarna är inte tillgängliga för svenska doktorander. Man behöver förstå hur systemet fungerar för att inse vad som händer om man tar bort ena benet i finansieringsstrukturen.
Önskar mer av lärosätena
Men även mer seniora forskare, som Jesper Sundewall själv, märker att det blir betydligt svårare att hitta finansiering.
– Vi känner alla att det blir tuffare nu. Jag har själv inga möjligheter att ta in nya doktorander och får leta efter finansiering inom många olika områden.
Jesper Sundewall önskar att lärosätena själva ska göra en insats för att ge forskningsfältet bättre förutsättningar.
– Lunds universitet var ett av få lärosäten som gick in och kompenserade forskare när beslutet från regeringen kom. Det var supertrevligt, men det löser ingenting långsiktigt. Man behöver tillsätta lektorat eller professurer och det har vi hittills inte sett inom vårt område.
