Varför ska LUM läggas ner?
– Förslaget är en del av en jättestor förändring i syfte att få till en mer ändamålsenlig kommunikationsorganisation. I ett sådant arbete sker alltid prioriteringar. Det handlar inte om att vi vill lägga ner LUM i sig. Det är en bra tidning som många tycker om. Det är inget lätt eller lättvindigt beslut.
Hur mycket sparar universitetet på att lägga ner LUM?
– Det handlar inte om att minska kostnader. Det handlar om att göra nya saker med befintliga medel. Samma pengar ska användas till nya saker och LUM har en budget på cirka tre miljoner kronor (driftbudgeten är knappt 500 000 kronor per år, resten är kostnaderna för 2,2 tjänster som nu försvinner, reds anm.).
Varför behålls inte den digitala utgåvan?
– LUM har idag ett eget redaktionellt uppdrag. Stora delar av resurserna för vår interna kommunikation går till LUM som inte ingår i den ordinarie kommunikationsplaneringen. Vi behöver göra mer inom internkommunikation vilket innebär att resurserna behöver fördelas om.
Vilken typ av kommunikation ska prioriteras när kommunikationsorganisationen görs om?
– Det handlar om en ökad extern kommunikation med fokus på internationellt genomslag i linje med den strategiska plattformen. Men också om att få till en samordnad och planerad intern kommunikation och att hitta en digital infrastruktur som fungerar för oss. Men så klart också att arbeta med gemensamma kanalstrategier.
Kommer det att finnas en annan universitetsövergripande intern kanal för den typen av journalistiskt skrivna nyheter, reportage och personporträtt som finns i LUM?
– I nuvarande förslag finns det inte något som antyder att LUM kommer att uppstå i ny skepnad.
Tycker du att någonting går förlorat om LUM läggs ner och i så fall vad?
– Medarbetarperspektivet, den här lägereldskänslan som LUM ger. Men jag tror det är många andra saker som bygger identiteten och samhörigheten vid ett lärosäte som vårt. Vi är världsledande, internationella, håller en hög kvalitet i en fantastisk stad med ett rikt studentliv.
LUM:s läsarundersökning i fjol visade att medarbetarna uppskattar LUM som den kanal som ger överblick och skapar samhörighet på universitetet. Hur ska det uppnås framöver?
– Ja, läsarundersökningen visade det. Men då ska man också vara medveten om att svarsfrekvensen var 12 procent. Den visar att hälften läser varje nummer. De flesta läser ett urval av artiklar. I fritextsvaren uppgav många att LUM var kanalen som gav överblick och en känsla av samhörighet. Men det finns många informationskällor på LU. Vi kommunicerar väldigt mycket i många kanaler till många målgrupper. Att man inte alltid hittar det man söker är en del av varför vi behöver stärka kommunikationsarbetet.
Vad tycker du om innehållet i LUM?
– Jag tycker generellt att innehållet i LUM är bra. Jag läser LUM och har alltid läst LUM. Min personliga uppfattning om LUM har ingenting med det här att göra. Mitt uppdrag är att se till en helhetsbedömning som verkar rimligast för Lunds universitet just nu. Jag är talesperson, men det här är ett ledningsgemensamt beslut.
Kan du peka på något som LUM inte borde ha tagit upp?
– Nej, det kan jag nog inte.
Inga konkreta artiklar som gått över gränsen?
– Syftar du på något särskilt?
Nej, jag bara ställer en fråga.
– Nej, det kan jag nog inte säga att jag tycker. LUM har ett självständigt uppdrag.
Du har i en intervju i Sydsvenskan sagt att du välkomnar granskning av universitetets verksamhet men att det bör ske i traditionella medier. Har LUM varit för kritisk?
– Nej, nej, nej det kan jag inte säga. LUM har ingen opinionssida. Tidningen har gett utrymme för olika perspektiv och viss debatt, vilket är bra. Det är klart att vi ska kunna granskas. Det ligger i akademins natur. Men jo, det är de traditionella mediernas uppgift att göra det.
Det har kommit in nästan 900 namnunderskrifter till stöd för att stoppa nedläggningen. Hur tar universitetsledningen det i beaktande?
– Det finns många medarbetare som vill behålla LUM. Men även tidigare medarbetare och personer utanför universitet som har framfört en rad argument till varför LUM ska finnas kvar. Det är klart att vi tar synpunkterna i beaktande. Vi tar med dem i helhetsbedömningen i vad vi behöver göra.







