Forskare i sociala medier delar med sig av tips och erfarenheter #1

Sociala medier är för flera forskare en möjlighet att interagera med omvärlden, från branschkollegor och andra experter till politiker, journalister och beslutsfattare. Men tillvägagångssätt och vinsten med närvaron varierar. På denna digitala lunchträff delar lundaforskare med sig av sina insikter och erfarenheter från främst Twitter och LinkedIn.

Arrangör är sektionen kommunikation.

Datum och tid

• 31 januari (svenska).
• 3 februari (svenska).
• 7 februari (engelska).
• Klockan 12:00–13:00.

För vem?

För forskare och doktorander, oavsett om du funderar på att börja, redan är aktiv eller sköter ett konto med vänsterhanden. 

Var och hur?

Via Teams. Länk skickas ut i samband med inbjudan.

Anmälan

Anmäl dig till anna_v [dot] johnsson [at] kommunikation [dot] se

Ange vilket datum du vill delta. 

Talare 31 januari

Jonas Björk är epidemiologen vars Twitterkonto fick en ordentlig skjuts i samband med att covidepidemin bröt ut. I sina inlägg kommenterar han oftast nya rön om smittspridning, men ibland har han lagt ut egna preprints och fått värdefull feedback från både kollegor och allmänhet!

Louise Bringselius forskar på tillit, styrning och ledarskap vid Ekonomihögskolan. Hon är både aktiv på Linkedin och Twitter och använder kanalerna på lite olika sätt och till olika målgrupper. Tack vare sociala medier uppnår hon större genomslag med sin forskning, anser hon.

Magnus Genrup är forskare i energivetenskaper och aktiv på Linkedin sedan flera år. Under årens lopp har han byggt upp en följarskara med branschen som ger möjlighet till initierade diskussioner som inte är enkelt att få till på annat håll.