Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

Etikprövning

Planerar du att bedriva att forskning som involverar människor eller behandling av personuppgifter? Då behöver du kanske ansöka om etiskt tillstånd.

Här hittar du information om de regler som gäller för etisk prövning i Sverige samt hur prövning går till. Du kan även få tips på sådant du bör tänka på i samband med att du färdigställer din etiska ansökan.

När behövs etiskt tillstånd?

Kravet på etisk prövning gäller all forskning som uppfyller något av de villkor som specificeras i lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Om lagens krav

Etikprövningslagen specificerar vilken forskning som behöver genomgå etikprövning. Ett jakande svar på någon av nedanstående frågor, innebär att forskningen är tillståndspliktig: 

Innefattar forskningen behandling av personuppgifter som rör

  • ras eller etniskt ursprung?
  • politiska åsikter?
  • religiös eller filosofisk övertygelse?
  • medlemskap i fackförening?
  • hälsa?
  • sexualliv eller sexuella läggning?
  • genetiska uppgifter?
  • biometriska uppgifter?
  • lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden?

Innebär forskningen ett fysiskt ingrepp på

  • forskningspersonen (den levande person forskningen avser)?
  • en avliden människa?

Utförs forskningen enligt en metod som

  • syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt?
  • innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt?

Avser forskningen studier på biologiskt material som har tagits

  • från en levande människa och kan härledas till denna människa?
  • för medicinskt ändamål från en avliden människa och kan härledas till denna människa?

Det inte spelar någon roll om forskningspersonerna samtyckt till forskningen eller behandlingen av personuppgifterna eller om uppgifterna finns fritt tillgängliga (i media eller på internet). Om svaret är ja på någon av ovanstående frågor, så ska etikprövning ske

Behandling och beslut av etikprövningsärenden

Etikprövningen sker av Etikprövningsmyndigheten som har sitt huvudsäte i Uppsala. Denna myndighet är indelad i sex verksamhetsregioner som i sin tur är indelad i flera avdelningar. Utöver en ordförande, som är domare eller före detta domare, består varje avdelning av femton ledamöter. Tio av dessa är forskare och fem företräder allmänna intressen. Ansökningarna fördelas slumpmässigt på någon av de regioner där den sökande inte är verksam eller där forskningen ska bedrivas. 

Efter behandling av ärendet fattar Etikprövningsmyndigheten beslut. Beslutet kan överklagas till Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) vars kansli ligger i Stockholm. Tillvägagångssätt och tidsramen för överklagandet framgår i samband med att den sökande delges nämndens beslut. Beslutet hos Överklagandenämnden för etikprövning kan i sin tur inte överklagas

Läs mer om Etikprövningsmyndighetens olika beslut (PDF 18kB, nytt fönster)

Tillsyn vid Överklagandenämnden för etikprövning

Överklagandenämnden för etikprövning har även i uppgift att utöva tillsyn. Misstanke om brott mot etikprövningslagen kan rapporteras direkt till denna nämnd. Beroende på forskningens natur kan andra tillsynsmyndigheter bli aktuella, såsom Datainspektionen, Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Forskningsbegreppet och studentarbeten

All kunskapsinhämtning utgör inte forskning i lagens mening. Studier som endast utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå räknas inte som forskning. Om arbetet avses publiceras i ett vetenskapligt sammanhang eller ingå i en doktorsavhandling, så räknas det dock som forskning. Att examensarbeten rutinmässigt görs tillgängliga på internet betyder inte att de publiceras i ett vetenskapligt sammanhang.

I de fall då Etikprövningsmyndigheten bedömer att en studie endast genomförs inom ramarna för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå kan myndigheten ge ett rådgivande yttrande. Detta kan hjälpa den sökande att förbättra studien ur etiskt avseende eller påminna om annan relevant lagstiftning. Det rådgivande yttrandet är också ett kvitto på att man inte försökt kringgå lagen om tveksamheter skulle uppstå.

Sidansvarig:

kontakt

Har du frågor som gäller det forskningsetiska regelverket?

Mats Johansson
forskningsetik [at] lu [dot] se

Telefon: 046-222 00 00 (växel)
Postadress: Box 117, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND

Webbplatsansvarig: medarbetarwebben [at] lu [dot] se
Om den här webbplatsen