Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Principer för forskningskommunikation

När du som forskare eller kommunikatör förmedlar forskning via medier, sociala medier, evenemang eller i andra publika sammanhang, bör du sträva efter att följa nedanstående sju principer.

Därför behövs riktlinjer

Som universitet har vi som uppgift att samverka med det omgivande samhället och informera om vår verksamhet samt verka för att våra forskningsresultat kommer till nytta. Det ligger i forskarnas, universitetets och samhällets intresse att resultat och även insikter i forskningens metodik och begränsningar görs tillgängliga för den offentliga debatten, för politiska beslut, för näringslivet och samhället som helhet.

Sju principer för god publik forskningskommunikation

1. Korrekthet

När forskningen kommuniceras måste innehållet vara korrekt och ge målgruppen en korrekt förståelse av de relevanta fakta om både resultat och den bakomliggande forskningen

2. Relevans

Vad är relevant för mottagaren att känna till? Tänk på att berätta om sådant som är relevant för mottagarens förståelse av forskningsresultaten. Ge relevant information om fakta och data som gör att innebörd och slutsatser varken kan misstolkas eller övertolkas. Undvik att kommunicera alarmerande budskap i onödan.

3. Osäkerhet

Finns det någon osäkerhet? Klargör de osäkerheter som är kopplade forskningen. Vetenskapliga fynd är förknippade med varierande osäkerhetsfaktorer beroende på metod, forskningsdesign, data eller teoretiska antaganden. Var tydlig med eventuella begränsningar/svagheter/osäkerheter kring resultaten och tolkningen av dessa.

4. Vetenskaplig status

Vilken vetenskaplig status har forskningen? Förklara statusen för den aktuella forskningen. Finns det ett brett stöd för resultaten bland forskare, eller avviker de från den allmänna samstämmigheten inom forskningsfältet? Har fynden publicerats och granskats i vetenskapliga publikationer eller är de preliminära resultat, hypoteser etcetera?

5. Upphovsperson

Vem är upphovsperson? Forskare kommunicerar ofta kunskap som härrör från andra delar av forskarvärlden – det vill säga kunskap som de inte har producerat själva. Att förmedla denna kunskap till samhället spelar en viktig roll i forskningskommunikation, men det bör framgå av kommunikationen om det är egen eller annans forskning.

6. Perspektiv

Forskning, annan kunskap eller åsikt? Forskare deltar ofta i den offentliga debatten. Det bör vara klart om ämnet som diskuteras faller inom forskarens eget kompetensområde eller om det är baserat på annan kunskap eller en åsikt som forskaren har. 

7. Transparens

Redogör för intressen! Var öppen med finansiering av forskningen liksom eventuella företagsintressen och samarbetspartners.

Kommentarer till principerna

De sju principerna bör ses som riktmärken för arbetet med god forskningskommunikation vid universitet, både för forskare och för kommunikatörer. De måste förstås och tillämpas i enlighet med de olika forskningsområdenas traditioner och anpassas till de olika format som forskningskommunikation kan ha.

Forskningskommunikation sker ofta via medier och sociala medier där forskaren eller kommunikatörerna inte alltid har möjlighet att styra innehållet i kommunikationen hela vägen till läsaren/tittaren/lyssnaren. Men det är ändå viktigt att universitet och forskare gör sitt bästa för att upprätthålla principerna när de kommunicerar forskning, så långt det går.

Principerna fungerar som både riktlinjer för universitetets eget arbete och som grund för en dialog med media, politiker och allmänheten när forskning ska överföras till världen.

Principerna begränsar inte medarbetarnas rätt att använda sin grundlagsskyddade yttrandefrihet eller rätten att lämna uppgifter för publicering i media (meddelarfrihet). Dessa fri- och rättigheter regleras i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Bakgrund

Principerna är baserade på de danska universitetens gemensamma överenskommelser kring forskningskommunikation, som i sin tur har sitt ursprung i de europeiska universitetens samarbetsorganisation ALLEAs föreskrifter om god forskningssed.

Principerna har förankrats hos Lunds universitets forskningsnämnd och Etikråd samt hos universitetets rektor och dekaner.

Kontakt

Vid pressfrågor ska du i första hand kontakta pressansvarig vid din fakultet:

Fakulteternas presskontakter på lu.se

Är du inte anställd vid en fakultet eller har övergripande frågor kring press, nyheter och innehåll, kontakta press- och kanalansvariga på sektionen Kommunikation:

nyhetsredaktion [at] kommunikation [dot] lu [dot] se