God forskningssed
Vad är lämpligt och vad är olämpligt inom forskning? Vad är lagligt och olagligt? Regelefterlevnad i allmänhet är en del av god forskningssed. Du som forskare är själv ansvarig för att ta del av och följa lagar, regler och god praxis. Oavsett forskningsområde behöver forskare göra forskningsetiska ställningstaganden.
Genvägar till sidans innehåll:
- Forskningsetik och god forskningssed
- Etikgodkännande vid forskning som avser människor
- Etiktillstånd vid djurförsök
- Personuppgifter i forskning
- Avvikelser från god forskningssed
Forskningsetik och god forskningssed
Ibland används begreppen forskningsetik och god forskningssed synonymt, och det finns både klara överlapp men också skillnader mellan begreppen.
Forskningsetik: Forskningsetiken som helhet handlar både om lagar och regler som måste följas, och om god forskningssed enligt nedan. Man ser ofta att begreppet definieras lite olika, exempelvis skiljer vissa källor på forskningsetik och forskares etik, medan andra källor talar om dem som ett.
God forskningssed: avser den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten (SOU 1999:4). Delar av denna praxis är delvis kodifierad i lag och föreskrifter.
Forskningsetiska överväganden: handlar om balansen mellan olika legitima intressen som ibland ställs emot varandra, som exempelvis kunskapsintresset kontra integritetsintresset. Andra slags hänsyn kan vara kostnad, eller skydd av deltagare eller djur, med mera.
Nagoyaprotokollet: reglerar forskning och produktutveckling på genetiska resurser och/eller traditionell kunskap som rör sådana resurser. Nagoyaprotokollet är lag i Sverige. Ansvarig forskare är skyldig att undersöka om Nagoyaprotokollet gäller, inhämta relevant dokumentation, dokumentera, bevara och rapportera i enlighet med universitetets riktlinjer.
Läs mer om Nagoyaprotokollet
Lunds universitets riktlinjer (PDF 296 kB; öppnas i nytt fönster)
Etikgodkännande vid forskning som avser människor
Att forska på eller med människor är i många fall juridiskt reglerat och kan kräva etikprövning.
Etiktillstånd: kan behövas när din forskning inkluderar människor i roller som till exempel uppgiftslämnare, deltagare eller provdonator, eller om känsliga personuppgifter behandlas.
Etisk prövning: regleras i Etikprövningslagen och utförs av Etikprövningsmyndigheten efter ansökan om etiskt tillstånd.
Läs mer om etisk prövning och i vilka fall din forskning är tillståndspliktig enligt lag
Informerat samtycke för att delta: ska inhämtas för att skydda och visa att man respekterar forskningsdeltagarna. För vissa typer av forskning finns också legala krav på samtycke och krav på hur det ska inhämtas för att vara giltigt.
Etiktillstånd vid djurförsök
Djurförsök: är ett samlingsnamn för all användning av djur i forskningssyfte.
3R-principen: är strikt reglerat i lag och handlar om att forskaren i första hand och så långt det är möjligt ska använda djurfria alternativ (replace), minimera antalet djur (reduce), förfina modeller som används (refine).
Läs mer om alternativa metoder och begreppet 3R
Djurförsöksetik: omfattar djurförsök, men även djurhållning och skötselrutiner, med mera.
Etisk prövning för djurförsök: utförs av en regional djurförsöksetisk nämnd efter att du som forskare sökt tillstånd hos densamma. Alla forskningsrelaterade djurförsök i Sverige kräver etisk prövning och tillstånd.
Läs mer om djurförsök och etisk prövning hos Medicinska fakulteten
Personuppgifter i forskning
Det är tillåtet att behandla personuppgifter när det är nödvändigt för att uppnå målen i ett forskningsprojekt.
Dataskydd: När du bedriver forskning ska du behandla personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och den svenska dataskyddslagen. Detsamma gäller för hela Lunds universitet, oavsett var vi verkar.
Läs mer om personuppgifter och dataskydd
Behandling av personuppgifter: omfattar all hantering, från det att man samlar in, lagrar och bearbetar personuppgifterna till dess att man publicerar, gallrar eller arkiverar dem. Det spelar ingen roll om det är digitalt eller analogt.
Läs om allmänna principer för personuppgiftsbehandling
Forskarens ansvarar bland annat för att ha kännedom om vilka personuppgifter som får behandlas, att ta reda på om etiktillstånd behövs, och att data lagras på ett säkert sätt.
Anmälningsansvar: forskningsprojekt som använder personuppgifter ska anmälas till PULU – Personuppgifter Lunds universitet.
Personuppgiftsincident: Om något händer med personuppgifterna, till exempel om data förstörs, ändras eller röjs till obehörig, kan det vara en personuppgiftsincident. Vid misstanke ska detta anmälas till universitetets dataskyddsombud.
Läs mer om hantering av personuppgiftsincident
Läs mer om hantering av personuppgifter inom forskning
Avvikelser från god forskningssed
Om en forskare brister i sitt ansvar att utföra sin forskning i enlighet med forskningsetiska regelverk och god forskningssed, kan denne ha gjort sig skyldig till oredlighet i forskning eller annan avvikelse från god forskningssed.
Oredlighet i forskning: handlar i svensk lagstiftning om allvarliga avsteg från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som följd av uppsåt eller av grov oaktsamhet. Dessa fall hanteras av den nationella Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).
Läs mer om oredlighet i forskning – npof.se
Andra avvikelser från god forskningssed: avser övriga avvikelser (utöver de som betraktas som oredlighet i forskning) som skadar eller riskerar att skada forskningsprocessen, forskningens eller forskares integritet och som utförs med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Dessa avvikelser hanteras av Nämnden för utredning av avvikelse från god forskningssed vid Lunds universitet.
Läs mer om avvikelser från god forskningssed och hur detta hanteras vid Lunds universitet
Läs mer om hur du anmäler misstanke om avvikelse
Från skriften God forskningssed (Vetenskapsrådet 2024)
Att återpublicera stora delar av tidigare egna publikationer, inklusive översättningar, utan att hänvisa till eller citera originalet (”självplagiat”).
Att manipulera författarskap eller förringa andra forskares roll i publikationer.
Att presentera forskningsresultat, data, medverkan eller intressen på ett vilseledande sätt.
Att dölja användning av artificiell intelligens (AI) i skapandet av innehåll eller i utarbetandet av publikationer.
Att dela upp forskningsresultat i mindre delar i syfte att få fler publikationer.
Att lägga till referenser endast för att tillmötesgå redaktörer, granskare eller kollegor.
Delta i karteller med granskare och författare som samarbetar genom att granska varandras publikationer.
Att etablera, stödja eller medvetet använda sig av tidskrifter, förlag, konferenser eller tjänster som undergräver forskningens kvalitet (”predatory journals/conferences”, ”paper mills”).
Att försvåra vetenskaplig granskning.
Att beskriva meriter på ett felaktigt eller missvisande sätt (till exempel i samband med ansökningar om forskningsmedel).
Att citera selektivt eller felaktigt.
Att undanhålla forskningsresultat eller data utan godtagbara skäl.
Att missbruka statistik, till exempel för att felaktigt eller otillbörligt antyda statistisk signifikans.
Att forska utan tillstånd som krävs eller felaktigt uppge att sådana tillstånd finns.
Att bedriva forskning utomlands som inte lever upp till den etiska standard som gäller i Sverige.
Att utsätta personer för oproportionerlig risk för skada.
Att anklaga en forskare för oredlighet eller andra avvikelser på ett ohederligt sätt.
Att sabotera eller på ett otillbörligt sätt försvåra eller försena andras forskning.
Att låta finansiärer, sponsorer eller andra äventyra forskningens oberoende eller opartiskhet.
Att missbruka sin makt för att uppmuntra till avvikelser från god forskningssed eller för att främja sin egen karriär.
Att ignorera eller dölja oredlighet i forskning eller andra avvikelser från god forskningssed, eller dölja bristande hantering av sådana avvikelser.
Kontakt
Forskningsetiskt stöd
Mats Johansson, forskningsetisk rådgivare
forskningsetik [at] lu [dot] se
Dataskyddsombud
Sanja Hebib, Secure State Cyber AB
dataskyddsombud [at] lu [dot] se
Avvikelse från god forskningssed
Jessica Salomonsson Enetoft, utredare
avvikelse_god_forskningssed [at] rektor [dot] lu [dot] se
Internutbildning
Forskningsetik för forskande personal vid Lunds universitet (Kompetensportalen)
Personuppgifter och dataskydd (Kompetensportalen)
Personuppgifter i forskning (Kompetensportalen)
Vetenskapliga ombud vid Lunds universitet
Vetenskapliga ombud finns vid samtliga fakulteter och arbetar med att sprida kunskap i syfte att främja god forskningssed samt ge oberoende råd och stöd i frågor om exempelvis publicering, författaransvar eller forskningssamarbeten.