Bild- och filmjuridik

Vanliga frågor

Upphovsrätt 

Foton och filmer skyddas av upphovsrätten. Det innebär bland annat att upphovspersonen har rätt att bli omnämnd i anslutning till sitt verk. Rätten gäller i alla sammanhang utom där det är praktiskt eller tekniskt omöjligt.

Upphovsrättslagen reglerar hur du har rätt att använda ett verk. En del av lagen reglerar så kallad ideell rätt. Det innebär bland annat att upphovspersonen har rätt att bli omnämnd i anslutning till verket. Enligt Upphovsrättslagen ska namnet skrivas ut “i den omfattning och på det sätt god sed kräver”. Här nedanför beskrivs hur du gör när du publicerar på webben.

Den andra delen av lagen, den ekonomiska delen, reglerar hur du har rätt att använda ett verk. Avtalen med våra upphandlade fotografer reglerar hur vi har rätt att använda bilderna vi köper. Alla bilder vi har köpt från och med den 1 januari 2020 är fria att använda hur mycket vi vill inom universitetet och även fria att lämna ut till andra parter som vill informera om Lunds universitet. Äldre bilder kan vara köpta med andra rättigheter. I Bild- och mediebanken står hur du får använda varje enskild bild.

Läs avtalstexten noggrannt om du köper en bild på en bildbyrå. I den regleras både den ideella rätten och den ekonomiska.

Så anger du upphovsperson när du publicerar bilder på webben

Du ska alltid skriva ut vem som är upphovsperson till en bild så tydligt som möjligt. 

1. Ange namnet direkt vid bilden om webbverktyget har stöd för bildtext eller om det finns en annan plats för bildinformation.
2. Om det inte går skriver du ut fotografens namn nära innehållet eller längst ned på sidan om det går.
3. Alt‑text som sista utväg. Om ingen annan möjlighet finns bör du ange upphovspersonens namn i bildens alt‑text. Det är en nödlösning som ändå kan anses förenlig med god sed när tekniken begränsar dig.

Enligt Upphovsrättslagen ska du dokumentera avsteg kort på ett relevant ställe. Texten bör ange varför du inte kunde placera namnet vid bilden och vilken lösning du valde.

Om upphovsrätt på Sveriges riksdags webbplats

Upphovsrätt till AI-genererade verk

Upphovsrätt kan i princip bara uppstå för verk som skapats av människor. Du kan därför aldrig få upphovsrätt för helt AI-generade verk. För att upphovsrätt ska uppstå krävs att du har varit så delaktig i processen att du betraktas som skapare. Verket ska i huvudsak vara ett resultat av din insats och inte verktyget du har använt.

Eventuell upphovsrätt för ett AI-genererat verk skulle kunna tillhöra den som utvecklat AI-lösningen istället för den person som använt verktyget. Det beror på vems insats som bedöms ha bidragit mest till verket. Det finns ingen tydlig riktlinje eller praxis för var gränsen går.

Om du använder AI för att skapa bilder eller filmer finns en risk att du sprider upphovsrättsskyddat material. Det finns mycket material på internet som innehar upphovsrätt och som AI-verktyg tränas på. Du bör alltså vara medveten om att du tar en risk att universitetet blir ersättningsskyldigt mot den som innehar upphovsrätten.

Om upphovsrätt för AI-genererade verk på digg.se, Myndigheten för digital förvaltning

Läs universitetets information om visuellt innehåll skapat med AI

Upphovsrättsskyddat material i undervisning

Enligt Upphovsrättslagen får man använda material som är skyddat i undervisning. Även studenter har rätt att använda material.

Läs universitetets information om att använda material som är skyddat av upphovsrätt i undervisning

Creative Commons-licenser

På webben finns många bilder som är märkta med Creative Commons-licenser. Creative Commons är ett system som gör att privatpersoner kan dela sina bilder med andra och reglera hur bilderna får användas.  Det finns olika typer av CC-licenser som privatpersoner kan märka sina bilder med för att dela dem med andra.

Totalt finns sex olika CC-licenser som alla ger olika rättigheter. Licenserna anger bland annat om du får sprida bilden och om du får bearbeta den. Förenklat kan man säga att CC-licenser ger upphovspersonen möjlighet att på olika sätt avsäga sig delar av sin upphovsrätt. Utöver de olika licenserna finns också två olika märkningar, så kallade Public Domain-märkningar, som används när verket inte omfattas av upphovsrätt och därmed får användas fritt.

Observera att det inte nödvändigtvis finns samtycken från eller avtal med personer på CC-märkta bilder. Kontrollera alltså noggrant om du får publicera bilder som du har köpt av en bildbyrå eller hämtade från internet utan att bryta mot Dataskyddsförordningen.

Om CC-licenser på digg.se, Myndigheten för digital förvaltning

Bilder och filmer tagna med drönare

Bilder och filmer som är tagna med hjälp av en drönare måste godkännas innan du får sprida dem. Enligt Lagen om skydd för geografisk information är det förbjudet att sprida information som avbildar Sveriges landområden från luften. Syftet med lagen är att skydda information som är viktig för totalförsvaret.

För de flesta bilder eller filmer som är tagna med hjälp av drönare måste du söka tillstånd hos Lantmäteriet. Det finns några undantag, till exempel bilder eller filmer som visar offentliga platser. De flesta gator och torg är offentliga platser. I Lund kan du till exempel fotografera och filma Sölvegatan utan att  söka tillstånd men bilder och filmer från till exempel kvarteret Paradis och parkmarken på LTH-området behöver du däremot söka tillstånd för. Om byggnader längs gator som är offentlig plats syns kan tillstånd behövas.

Vad som är offentlig plats finns definierat i varje kommuns detaljplan. I Lunds kommun är det Samhällsbyggnadsförvaltningen som kan svara på om mark är offentlig plats eller inte.

De tre fotografer vi har avtal med har blivit instruerade att inte leverera drönarbilder utan att informera beställaren om att det krävs spridningstillstånd. Prata för säkerhets skull med fotografen inför en fotografering så att det är tydligt hur du vill ha det.

• Om spridningstillstånd – myndigheten Lantmäteriet
• Om undantag från regeln om spridningstillstånd – myndigheten Lantmäteriet
• Mejla Lunds kommun om offentliga platser via samhallsbyggnad [at] lund [dot] se (samhallsbyggnad[at]lund[dot]se)

Fotografera eller filma med drönare

Du behöver tillstånd för att få fotografera eller filma med hjälp av drönare. I de flesta fall krävs drönarkort. Vilka regler som gäller varierar. De kan till exempel vara olika för fotografering i dagsljus och i mörker, i stadsmiljö och på landsbygd. Det finns också speciella regler att ta hänsyn till om du befinner dig i närheten av en flygplats eller helikopterflygplats.

Om drönarflygning – Transportstyrelsen

Om flygning i närheten av flygplats – Luftfartsverket