Projekt akademisk frihet och universitetets roll i samhället

Universitetskanslersämbetet presenterade 2024 en rapport om den akademiska friheten i Sverige. En central del av rapporten utgjordes av en enkätstudie som skickats till 10 000 lärare och forskare vid de svenska lärosätena. Av de som svarade på enkätstudien angav nästan alla lärare, forskare och doktorander att akademisk frihet är en viktig förutsättning för deras arbete samtidigt som många av dem anser att de saknar kunskap inom området. Varannan lärare, forskare och doktorand anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad idag. Något färre, en knapp tredjedel, upplever att deras egen akademiska frihet är utmanad. 

När dessa lärare och forskare skulle ange vad det var som utmanade den akademiska friheten angavs en lång lista. De utmaningar som låg högst var: 

• Politisk styrning och politisk påverkan generellt (29 procent)
• Forskningsfinansiering och forskningssystemet generellt (28 procent)
• Homogenitet, åsiktkorridorer och konformism (10 procent)

Rapporten visade även att:

• få lärare och forskare hade sökt hjälp från det egna lärosätet när deras akademiska frihet utmanats.
• av de som faktiskt sökt hjälp från lärosätet var det endast 17 procent som upplevde att de fick tillräckligt stöd.
• så många som tre fjärdedelar av respondenterna som upplevt att deras akademiska frihet har utmanats menade att detta medfört någon form av förändring i deras beteende, som ändrad forskningsinriktning och undvikande av kontroversiella ämnen i undervisningen och forskningen. 

Akademisk frihet i Sverige – regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet (PDF)

European University Association (EUA) driver ett stort och omfattande projekt som mäter graden av autonomi för lärosätena i Europa och har sedan 2009 publicerat fyra rapporter, den senaste kom 2023. Studien utgår från 30 olika parametrar och datainsamlingen sker både genom frågeformulär och intervjuer. Den data som samlas in bedöms, mäts och sammanställs i fyra olika grupper. Dessa grupper är:

• organisatorisk autonomi
• finansiell autonomi
• autonomi för personalhantering
• akademisk autonomi.  Här mäts i huvudsak lärosätens makt över sin utbildning. 

Rapporterna visar på skillnader i hur lärosätena styrs och organiseras, hur lagarna ser ut och att förutsättningarna skiljer sig åt länderna emellan. Övergripande går det att se ett stort och växande politiskt intresse för lärosätena i sina respektive länder och förväntningar som sträcker sig utöver de traditionella uppdragen att utbilda och forska. Rapporterna visar att det politiska intresset allt oftare leder till ökad styrning av lärosätena och minskat utrymme för autonomi och självbestämmande.

Sveriges placering – av totalt 35 länder:

• organisatorisk autonomi – plats 21
• finansiell autonomi – plats 23
• autonomi för personalhantering – plats 3
• akademisk autonomi – plats 17

University Autonomy in Europe IV: The Scorecard 2023 (PDF)

I Europaparlamentets studie "State of Play of academic freedom in the EU member states" granskas den faktiska och upplevda utvecklingen av akademisk frihet i EU:s medlemsstater. Rapporten utgår från EUA:s studie samt ett antal andra forskningsstudier samt en genomgång av aktuella reformer och debatter om akademisk frihet i respektive medlemsland. 

Rapporten drar slutsatsen att tillståndet för den akademiska friheten i EU:s medlemsstater har urholkats. Det har skett relativt lite förändringar över tid bland medlemsländerna för att skärpa och tydliggöra det legala skyddet. Samtidigt konstaterar rapporten att den politiska styrningen av lärosätena stadigt har ökat. För de flesta länderna handlar det om en långsam erodering, medan utvecklingen i Ungern snabbt har förvärrats. 

State of play of  academic freedom in the EU Member States (PDF) 

Magna Charta Universitatum togs ursprungligen fram 1988 för att fira Universitetet i Bolognas 900-årsjubileum. Denna deklaration har undertecknats av mer än 1 000 universitet över hela världen. Magna Charta har haft en stor inverkan på hur ett universitet definieras och inte minst har dokumentet bidragit till lyfta fram den akademisk frihet och autonomi runt om i världen. 

De grundläggande principerna som lyfts fram handlar framför allt om:

• Universitet är självständiga institutioner som måste vara oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar.
• Undervisning och forskning ska vara sammanflätade.
• Lärosäten ska vara en öppen plats för dialog och kunskapsutbyte.

Läs mer om Magna Charta på deras webbplats

Kalven-rapporten skrevs 1967 av en kommitté vid University of Chicago. Dokumentet skrevs i skuggan av de studentprotester mot Vietnamkriget som ägde rum vid denna tid på de flesta amerikanska campus. Rapporten pekar på lärosätenas unika roll i att främja utvecklingen av sociala och politiska värderingar i samhället. För att utföra sitt uppdrag måste lärosätena upprätthålla en miljö av fri undersökning och vara oberoende från politiska påtryckningar.

Grundläggande principer som lyfts fram är: 

• Ett lärosäte bör inte ta kollektiv ställning i dagsaktuella frågor.
• Lärosätet kan inte kräva att alla medlemmar stöder en viss politisk ståndpunkt då detta riskerar att censurera minoriteter som inte håller med. 
• Universitetet har en skyldighet att erbjuda en plattform för öppen diskussion om samhällsfrågor. 

Ta del av Kalven-rapporten på University of Chicago's webbplats

De så kallade Chicago-principerna publicerades 2014 och betonar vikten av yttrandefrihet och öppen diskussion vid universitetet. Principerna ska garantera alla som ingår i universitetets gemenskap största möjliga frihet att tala, skriva, lyssna, utmana och lära. Universitetet ska inte skydda studenter och anställda från idéer och åsikter som de finner obehagliga eller stötande. Samtidigt innebär friheten att studenter och anställda i debatter och diskussioner inte kan säga vad som helst, var som helst. En ömsesidig respekt måste alltid upprätthållas. 

Ta del av Chicago-principerna på University of Chicago's webbplats  

I EUA:s principer för akademisk frihet konstateras inledningsvis att den akademiska friheten och den institutionella autonomin är under ökat hot i EU och världen. Utgångspunkten är att akademisk frihet gäller alla medlemmar i den akademiska gemenskapen vilket inkluderar studenterna. Akademisk frihet är både en rättighet och ett ansvar för enskilda akademiker och akademiska gemenskaper.

Läs mer om EUA:s principer på deras webbplats

Ställningstagandet antogs av Sveriges universitets- och högskoleförbunds förbundsförsamling 2024. Akademisk frihet består av flera delar som förstärker varandra. I sin kärna omfattar den akademiska friheten såväl forskning som högre utbildning och bygger på institutionell autonomi för lärosätena. Den politiska styrningen behöver minska och respekten för lärosätenas självbestämmande behöver öka. Lärosätena behöver ett starkare skydd i lagen och en anpassad organisationsform. Samtidigt har lärosätena själva ett betydande eget ansvar i att värna och främja den akademiska friheten.

Läs SUHF:s ställningstagande om akademisk frihet och autonomi (PDF, ny flik)

Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter har publicerat ett uttalande om akademisk frihet och dess betydelse för forskning, utbildning och spridning av vetenskaplig kunskap. Kommittén består av representanter från Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Vitterhetsakademin, Svenska Akademien och Sveriges unga akademi. Enligt uttalandet omfattar den akademiska friheten rätten att självständigt välja forskningsfrågor, metoder och publiceringskanaler, fritt från politisk, ideologisk eller kommersiell påverkan. Den ses som en grundläggande del av ett demokratiskt samhälle och möjliggör för medborgare att ta del av oberoende och tillförlitlig kunskap.

Läs uttalandet från Akademiernas kommitté (PDF, ny flik)

2025 tog en arbetsgrupp fram ett förslag till en deklaration från Lunds universitets om akademisk frihet och universitetets roll i samhället. Projektet ska bereda en slutversion av deklarationen.

Studenter och medarbetare på Lunds universitet får gärna lämna synpunkter och kommentarer på förslaget direkt till projektgruppen. Skicka dem via epost till akademiskfrihet [at] rektor [dot] lu [dot] se (akademiskfrihet[at]rektor[dot]lu[dot]se)

Lunds universitets deklaration om akademisk frihet och universitetets roll i samhället (PDF 117 kB, ny flik)

Vilhelm Persson är professor i offentlig rätt vid Lunds universitet. Han har bred erfarenhet inom statsrätt och förvaltningsrätt. Bland annat har han forskat om yttrandefrihet och etikprövning samt haft uppdrag som prefekt och ledamot i universitetets råd för etik och akademisk frihet.

Rebecca Selberg är docent i sociologi och genusvetenskap vid Lunds universitet. Hon har publicerat artiklar om akademisk frihet och så kallad cancelkultur i både vetenskapliga sammanhang och i form av kulturjournalistik. Selberg är lektor vid Sociologiska institutionen och forskar annars huvudsakligen om arbetsprocesser, ledning och styrning inom offentlig sektor, särskilt sjukvården.  

Tim Ekberg är stabsråd vid universitetet samt sekreterare i den statliga utredningen som ska föreslå en mer ändamålsenlig organisationsform för statliga lärosäten. Han har skrivit ett antal rapporter om akademisk frihet och lärosätenas autonomi för SUHF. Tim Ekberg har tidigare varit planeringschef vid Lunds universitet och innan dess verksam på Utbildningsdepartementet.