En tydlig trend är att internationalisering i allt mindre grad handlar om volym och i allt högre grad om prioriteringar. I flera länder blir staten en mer aktiv aktör genom lagstiftning, finansiering och migrationspolitik, vilket gör internationalisering till en mer politiskt laddad fråga.
Den globala kunskapsordningen blir allt mer multipolär, där asiatiska universitet – särskilt i Kina – stärker sina positioner inom forskning, utbildning och rankning. Universitet används i ökande grad som verktyg för nationell utveckling.
– I en omvärld där geopolitik spelar en allt större roll och konkurrensen ökar behöver internationalisering vara både strategisk och ansvarsfull. Genom arbetet med globalt dynamiskt engagemang stärker vi vår förmåga att arbeta selektivt, bygga hållbara partnerskap och positionera oss i ett allt mer komplext globalt landskap, säger Richard Stenelo, chef för Sektionen Globalt engagemang.
Synen på internationalisering förändras, och begrepp som ansvarsfull och värderingsdriven internationalisering får ökad betydelse. Det handlar om att internationella samarbeten och mobilitet ska vara etiskt försvarbara, ömsesidiga och hållbara – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Geopolitiska spänningar, ökad granskning av internationella samarbeten och krav på gemensamma värderingar, som demokrati och akademisk frihet, bidrar till utvecklingen.
Studenterna väljer bort de anglosaxiska lärosätena
Även studenternas val har förändrats, där hållbarhet, inkludering, jämställdhet och tydlig nytta har blivit allt viktigare. Samtidigt fortsätter efterfrågan på internationell utbildning att öka globalt, men flödena har förändrats. De traditionellt mest populära mottagarländerna som USA, Storbritannien, Australien och Kanada tappar mark, medan Europa och Asien stärker sin position.
– Även om internationalisering i högre grad handlar om strategiska prioriteringar än om volym, finns det fortsatt en tydlig potential att rekrytera internationella studenter globalt. Det förutsätter dock att vi anpassar vårt programutbud till förändrade efterfrågemönster, erbjuder en större variation av utbildningserbjudanden, såsom exempelvis kortare och mer fokuserade mastersprogram, samt att utbildningarna har en tydlig koppling till arbetsmarknaden och ger avkastning på studenternas investering, säger Richard Stenelo.
Vår internationalisering behöver handla och om att göra medvetna val kring vilka partnerskap som är långsiktigt hållbara, hur universitetet positionerar sig i en föränderlig omvärld och hur internationalisering kan bidra till kvalitet, relevans och samhällsnytta. Universitetet behöver också tydligt kommunicera hur internationalisering bidrar till forskning, utbildning, innovation och samverkan – både globalt och lokalt – för att stärka förtroende och legitimitet.
För Lunds universitet innebär utvecklingen både utmaningar och möjligheter, och ställer ökade krav på ett medvetet och långsiktigt arbete i linje med universitetets uppdrag och värden.
Läs mer om Globalt dynamiskt engagemang