Migrationsfrågor för internationella studenter
När Lunds universitet tar emot internationella studenter från länder utanför EU/EES behöver vi som lärosäte följa reglerna noggrant – både för studentens trygghet och för att undvika problem med tillståndshantering och rapportering till Migrationsverket.
Introduktion
Personer med medborgarskap i länder utanför EU/EES, och som vill vistas i Sverige i mer än tre månader, behöver ansöka om svenskt uppehållstillstånd. Huvudregeln i utlänningslagen (2005:716) är att tillstånd ska ha ansökts om, och beviljats, innan inresa till Sverige. Visum är helt frånskilt uppehållstillstånd i svensk migrationsrätt och avser i huvudsak vistelser i Sverige som är kortare än tre månader. Det innebär att de allra flesta internationella studenter vid Lunds universitet som har medborgarskap i länder utanför EU/EES, behöver ett uppehållstillstånd för studier för att kunna studera här. Dessa studenter är ofta studieavgiftsskyldiga, men inte alltid. Utbytesstudenter är ett undantag.
På denna sida:
- Lunds universitets överenskommelse med Migrationsverket
- Uppehållstillstånd för studier
- Förlängning av uppehållstillstånd för studier
- Utlandsvistelse med giltigt uppehållstillstånd för studier
- Mobilitetsstudier inom unions- eller multilaterala program
- Efter examen
- Alfabetisk ordlista över migrationsbegrepp
Lunds universitets överenskommelse med Migrationsverket
I februari 2024 ingick Lunds universitet en överenskommelse med Migrationsverket i syfte att möjliggöra utfärdande av tvååriga uppehållstillstånd för våra avgiftsskyldiga studenter som läser i två år eller längre, något som enligt praxis på Migrationsverket annars inte är möjligt. Överenskommelsen är mycket viktig, då den medför att våra studenter i större utsträckning kan undvika krångliga förlängningsmoment.
Vi har rapporteringsplikt för studieavbrott
I utbyte mot att vi får tvååriga uppehållstillstånd för studier måste vi skärpa vår rapportering av så kallade studieavbrott när det gäller våra avgiftsskyldiga studenter.
Följande händelser ska rapporteras in till Migrationsverket:
- Studieuppehåll
- Återbud
- Uteblev (studenten påbörjar, eller fortsätter, inte sina studier som väntat)
- Avbrott
- Förmodat avbrott (studenten uteblir utan att meddela detta)
De första fyra punkterna rapporteras in via Ladok, så det enda verksamheten behöver säkerställa är att studentens registrering i Ladok är uppdaterad i tid. För varje ny händelse som inkommer, exempelvis att studentens studieuppehåll beviljas, ska registreras i Ladok inom tio arbetsdagar.
Om sista punkten, "Förmodat avbrott (studenten uteblir utan att meddela detta)", inträffar så ska programmet eller institutionen kontakta migrationssamordnaren Louise Corrigan-Konow för att diskutera ärendet, och eventuell inrapportering till Migrationsverket går då via skyddad e-post istället för via Ladok.
Migrationsverket gör en revision av Lunds universitets rapportering varje år och det är därför mycket viktigt att samtliga medarbetare efterföljer kraven i överenskommelsen. För stöd i detta har migrationssamordnaren tagit fram en handbok som syftar till att underlätta för implementeringen av överenskommelsen. Mejla studentmigration [at] global [dot] lu [dot] se (studentmigration[at]global[dot]lu[dot]se) om du vill ta del av handboken.
Eftersom utbytesstudenter inte är avgiftsskyldiga så är dessa studenter inte inkluderade i överenskommelsen med Migrationsverket.
Uppehållstillstånd för studier
Studenter som har antagits till studier vid Lunds universitet, antingen på våra internationella program eller enskilda kurser, eller inom ramen för utbytesstudier, ska ansöka om uppehållstillstånd för studier. Uppehållstillståndet kan beviljas för högst två år, men aldrig längre än studierna pågår. Generellt sett så uppmanar vi våra studenter att söka så långa uppehållstillstånd som möjligt – det gynnar dem ofta längre fram.
Ansök om uppehållstillstånd för studier hos Migrationsverket
I samband med att ett uppehållstillstånd för studier beviljas av Migrationsverket kommer studenten få ett uppehållstillståndskort som är det fysiska beviset på dennes rätt att vistas i Sverige. Studenten bör alltid bära med sig sitt uppehållstillståndskort, i synnerhet vid internationella resor.
Krav för uppehållstillstånd för studier
För att ett uppehållstillstånd för studier ska gälla behöver flera krav vara uppfyllda, däribland kravet att studenten är antagen till heltidsstudier och krav på godtagbara framsteg i studierna.
Heltidsstudier
För att en student ska behålla sin behörighet för ett uppehållstillstånd för studier måste hen studera enligt Migrationsverkets heltidskrav. Det innebär att en student måste vara inskriven och aktivt deltagande på kurser motsvarande 30 hp per termin under samtliga terminer som tillståndet gäller.
Kravet medför att en student som exempelvis tar ett studieuppehåll, eller ändrar om i sin studieplan så att hen läser mindre än heltid, riskerar att antingen få sitt uppehållstillstånd återkallat av Migrationsverket, eller få avslag i en kommande förlängningsansökan.
Det innebär också att en student som vill tillgodoräkna poäng från tidigare studier, och som därmed inte skulle läsa aktivt och på heltid, riskerar att bryta mot villkoren för det svenska uppehållstillståndet för studier.
Vidare måste studierna kräva studentens fysiska närvaro vid lärosätet i Sverige. Det innebär att en student inte kan få ett uppehållstillstånd för studier som sker på distans. Notera dock att finns det särskilda regler vad gäller utlandsstudier, som inte är detsamma som distansstudier i sammanhanget.
Godtagbara framsteg i studierna
En student som ska ansöka om en förlängning av sitt uppehållstillstånd för studier, exempelvis vid längre programstudier, behöver uppvisa en särskild studieprestation för att bli beviljad ett nytt tillstånd. Kravet fungerar som en slags säkerhetsventil och är kopplat till principen att uppehållstillståndet ska nyttjas för rätt vistelseintention i Sverige. Studenten behöver dock inte ha avklarat samtliga poäng i studieplanen, utan kravet på godtagbara framsteg i studierna skiljer sig från kravet på heltidsstudier som innebär att en student måste vara inskriven på heltidsstudier.
Just nu är kraven för godtagbara framsteg i studierna enligt följande:
| Studieår 1 | Studenten ska ha avklarat 15 hp |
| Studieår 2 | Studenten ska ha avklarat 22,5 hp |
| Studieår 3 (och framåt) | Studenten ska ha avklarat 30 hp |
Migrationsverket kan bevilja undantag om studenten har särskilda skäl, exempelvis för sjukdom som har negativ inverkan på dennes möjligheter att studera.
Notera att det pågår en översyn av regelverket hos regeringen. Kraven för godtagbara studieresultat förväntas justeras och skärpas avsevärt under våren 2026.
Förlängning av uppehållstillstånd för studier
En student har rätt att ansöka om förlängning av sitt uppehållstillstånd för studier inifrån Sverige, under förutsättning att hen lämnar in sin ansökan innan tidigare tillstånd löper ut. De huvudsakliga anledningarna till att en förlängning av uppehållstillstånd behövs är för att täcka en längre studieperiod, eller om studenten har blivit försenad i sina studier. Det kan bero på interna eller externa omständigheter.
Förlängning av uppehållstillstånd för studier – migrationsverket.se
Enligt utlänningslagen har studenten rätt att vistas i Sverige under tiden dennes förlängningsansökan handläggs – med premissen att ansökan kom in i rätt tid – vilket innebär att studenten kan fortsätta med sina studier under tiden hen inväntar beslut. Vi avråder från internationella resor under denna specifika period, då studenter som kommer från länder som har visumkrav måste uppvisa ett giltigt uppehållstillståndskort för att tillåtas inresa igen. Risken är att en student som lämnar Sverige blir utelåst om hen lämnar landet innan det nya uppehållstillståndet har beviljats och det tidigare har hunnit löpa ut.
Utlandsvistelse med giltigt uppehållstillstånd för studier
Migrationsverket tillåter att en person med ett giltigt svenskt uppehållstillstånd för studier förlägger en del av sina studier utanför Sverige, utan att förlora sin behörighet för tillståndet.
Följande krav måste vara uppfyllda för att en utlandsvistelse ska vara godtagbar:
- Studierna i utlandet måste motsvara heltidsstudier och vara en del av det program som studenten är antagen till i Sverige. Det kan exempelvis vara utbytesstudier, fältstudier eller praktik.
- En del av tillståndstiden måste innefatta studier i Sverige. Med andra ord kan inte Migrationsverket bevilja ett svenskt studietillstånd för enbart studier i utlandet.
Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att det är studentens eget ansvar att ta reda på vilka migrationsregler som gäller i det land som hen kommer att placera sina utlandsstudier i. Det är troligt att det landet kräver att studenten söker ett eget visum eller uppehållstillstånd för att legalisera sin vistelse där. Ett svenskt uppehållstillstånd ger i regel rätt att vistas i Schengenområdet i upp till 90 dagar per en 180-dagarsperiod.
Frånvaro under terminerna som inte är studierelaterad rekommenderas inte, eftersom studenten då riskerar att inte uppfylla kravet på heltidsstudier.
Mobilitetsstudier inom unions- eller multilaterala program
Särskilda migrationsrättsliga regler gäller för studenter som är antagna till program med så kallade mobilitetsåtgärder, det vill säga där programmet anordnas av flera olika lärosäten i olika länder (exempelvis Erasmus Mundus). Detta kallas även unions- eller multilaterala program. Regeländringarna grundas på ett EU-direktiv med syfte att göra regionen mer attraktiv för inkommande studenter och forskare. Exempelvis kan studenten använda ett och samma uppehållstillstånd för mobilitetsstudier utfärdat i ett av medlemsländerna för att täcka hela utbildningstiden i flera olika länder.
Notera att konventionella utbytesstudier där studenten själv väljer utbytet, exempelvis inom ramen för en valbar termin i sitt program, inte anses vara mobilitetsstudier i denna bemärkelse.
Migrationsverket kräver särskilda intyg vad gäller mobilitetsstudier inom unions- eller multilaterala program:
- antagningsbesked för en student som ska påbörja sina studier i Lund/Sverige, och
- intyg för den som kommer till Lund/Sverige under pågående programperiod.
Uppehållstillstånd för mobilitetsstudier – migrationsverket.se
Efter examen
När en person med ett uppehållstillstånd för studier har avslutat en utbildning om minst två terminer, har hen rätt att ansöka om ett jobbsökartillstånd hos Migrationsverket för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Precis som med förlängning av uppehållstillstånd för studier, så måste denna ansökan inkomma till Migrationsverket innan tidigare uppehållstillstånd löper ut. Jobbsökartillståndet ges för tolv månader och kan inte förlängas ytterligare.
En student som exempelvis har fått ett anställningserbjudande eller blivit antagen till doktorandstudier är istället behörig att ansöka om andra former av tillstånd för att fortsätta sin vistelse i Sverige. Studenten bör höra av sig till sin framtida arbetsgivare för vägledning.
Personer som inte vill stanna i Sverige måste lämna landet innan deras uppehållstillstånd löper ut.
Att söka arbete efter slutförda studier i Sverige – migrationsverket.se
Ett samlingsbegrepp för grunderna som en person kan få internationellt skydd för som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Flyktingar bedöms vara förföljda på grund av en personlig hotbild, medan alternativt skyddsbehövande kan få skydd på grund av exempelvis den allmänna säkerhetssituationen i landet utan att vara personligen förföljda.
En student som får avslag på sitt uppehållstillstånd för studier är välkommen att höra av sig direkt till migrationssamordnaren för hjälp med att överklaga, alternativt nöjdförklara sig, beroende på vad som är rätt väg framåt i det enskilda ärendet.
Louise Corrigan-Konow
Migrationssamordnare för studenter
louise [dot] corrigan-konow [at] global [dot] lu [dot] se (louise[dot]corrigan-konow[at]global[dot]lu[dot]se)
Ett avslagsbeslut kan överklagas både till Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen (MIÖD). Det är mycket svårt att få prövningstillstånd i MIÖD.
"Begäran om omprövning" är en hemställan till den myndighet som har meddelat beslutet, att beslutet ska ändras.
En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning (särskilda krav ska vara uppfyllda för att ändra beslutet i en riktning som går emot en enskild).
En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.
En begäran om omprövning kan göras närsomhelst efter att beslutet har meddelats och omfattas alltså inte av samma tidskrav som gäller för överklaganden. Om man begär en omprövning så vänder man sig bara till den myndighet som meddelade beslutet, denna gång rör inte domstolen.
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (alla EU-stater samt Norge, Island och Liechtenstein). Norge, Island och Liechtenstein är inte EU-länder, men den svenska utlänningslagstiftningen tillmäter ofta medborgare i dessa länder samma rättigheter som EU-medborgare har. Se 3a kap. utlänningslagen.
European Travel Information and Authorisation System (ETIAS) är en europeisk motsvarighet till USA:s ESTA. Ett elektroniskt ansökningsförfarande för viseringsfria personer att kunna resa in utan visum i Schengen (i praktiken en form av ”visum-light”, utan att kalla det för visum). ETIAS syftar till att stärka kontrollen över tredjelandsmedborgare som rör sig inom området.
Förväntas verkställas under 2026.
Ett meddelat beslut som inte kan överklagas längre.
Ett EU-rättsligt direktiv som innebär att en viss personkrets per automatik får uppehållstillstånd med rätt att arbeta, efter ansökan vid inresa i landet.
Detta direktiv aktiverades under våren 2022 och avser medborgare i Ukraina som kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare.
Uppehållstillstånd under massflyktsdirektivet ges för ett år i taget och kan ges i max tre år. Innehavare av denna tillståndskategori kan inte folkbokföra sig och kan inte heller byta grund för sitt uppehållstillstånd. På så sätt är denna kategori inte samma sak som asyl.
När en myndighet som har meddelat ett beslut får in ett överklagande rörande beslutet ska myndigheten pröva om överklagan har inkommit i rätt tid eller inte. I samband med detta omprövar ofta myndigheten även beslutet, vilket innebär att myndigheten ser över om beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och om beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.
Om så är fallet kan myndigheten ändra beslutet direkt utan att det skickas över till domstol.
En union mellan 27 europeiska (mestadels EU-) länder som lovar att inte ha några permanenta pass- och gränskontroller mot de övriga länderna i samarbetet. Överenskommelsen ska därför garantera EU-medborgare fri rörlighet över gränserna.
Märk väl att inte alla Schengen-länder är EU-medlemsländer och vice versa, vilket kan ställa krav på uppvisande av pass vid inresa, handlingars giltighet och så vidare.
Irland är till exempel med i EU, men inte med i Schengen. Schweiz är inte med i EU, men med i Schengen.
Fördjupning om Schengensamarbetet finns på Europaportalens webbplats
Schweiz är inte med i EES, men däremot i EFTA (europeiska frihandelssammanslutningen) och i Schengensamarbetet. Särskilda (mer generösa) regler för uppehållstillstånd gäller för schweiziska medborgare.
Medborgare i länder utanför EU/EES. Dessa personer är antingen viseringsfria eller viseringsskyldiga i Schengenområdet.
Ett plastkort som ser ut ungefär som ett ID-kort. Uppehållstillståndskortet är ett bevis på att tredjelandsmedborgaren har uppehållstillstånd. Kortet är försett med biometriska uppgifter i form av fotografi samt fingeravtryck tillhörande uppehållstillståndsinnehavaren.
Kortet behövs vid inresa i landet, om personen inte är viseringsfri eller har visum på annan grund.
Begrepp som är unikt för brittiska medborgare som bosatte sig i Sverige innan Brexits slutdatum 31 december 2020, och som ansökte om att behålla sin status som lagligt bosatt ex-EU-medborgare framgent.
Uppehållstatus ger innehavaren (i mångt och mycket) samma rättigheter som en EU-medborgare och märks genom att innehavarens uppehållskort hänvisar till artikel 50 i utträdesdirektivet.
Ett beslut av Migrationsverket som tillåter tredjelandsmedborgaren att vistas i Sverige i mer än 90 dagar. Uppehållstillstånd ges på flera olika grunder; för studenter gäller uppehållstillstånd för studier på grund- och avancerad nivå.
Den rätt till långvarig vistelse och arbete som EU-medborgare (och deras familjemedlemmar genom “härledd uppehållsrätt”) har, förutsatt att de har en aktivitet eller tillräckligt med pengar för att stå för sin egen försörjning.
När effekten av ett beslut ska verkställas. I migrationssammanhang brukar begreppet ”verkställighet” innebära den faktiska utvisningen av en person.
Somliga medborgare kan resa in och vistas i Schengenområdet utan visum eller övrigt tillstånd, i max 90 dagar över en 180-dagarsperiod.
Vissa medborgare behöver visum för att resa in i Sverige. Övriga är viseringsfria.
Medborgare som behöver visum för att resa in i Sverige – regeringen.se
Ett dokument som utfärdas av ambassad i utlandet (och klistras in i passet), som ger viseringspliktiga medborgare rätten att komma till Sverige/Schengenområdet under en kort period, men aldrig längre än vad besöket påkallar.
D-visum kan exempelvis utfärdas av ambassad om personen har fått uppehållstillstånd men inte hinner vänta på sitt uppehållskort i utlandet, innan hen behöver resa in i Sverige.
En hemställan om att en högre instans (nästan alltid en förvaltningsrättslig domstol) ska se över och ompröva ett ärende där en myndighet har meddelat ett beslut.
Beslut som får överklagas är sådana som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Oftast måste man inkomma med sin överklagan inom 21 dagar från dess att man fick del av beslutet. Överklagan ska ställas skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet, men ska lämnas in till den myndighet som har meddelat beslutet.
I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.
Kontakt
Louise Corrigan-Konow
Migrationssamordnare för studenter
louise [dot] corrigan-konow [at] global [dot] lu [dot] se
Medborgare inom EU/EES har rätt att studera utan uppehållstillstånd
Medborgare inom EU/EES har rätt till fri rörlighet och behöver inte ansöka om uppehållstillstånd för studier för att få flytta till Sverige och studera vid Lunds universitet.
Detta gäller för medborgare inom EU/EES – Migrationsverket.se