Populärvetenskap handlar i grunden om att förenkla och ”översätta” vetenskap och forskning till något som även personer utanför forskarsamhället kan tillgodogöra sig. 

I varierande grad syftar populärvetenskap till att vara både förklarande och underhållande. När det gäller uppslagsverk, policy briefs och ansökningar finns betoning på det förra medan exempelvis populärvetenskapliga böcker också vill visa på det svindlande i ny kunskap. 

Komma igång

Börja gärna med att fundera på vad du vill uppnå. Ge nytt perspektiv i aktuell fråga? Uppmärksamma ett viktigt men underberättat ämne? Skriva enkelt om något som hittills inte gjorts begripligt? Sammanfatta ett komplext kunskapsområde? Eller rätt och slätt väcka förundran?  

Ofta finns en fördel i att sammanfatta ditt huvudbudskap i början. Ibland gäller devisen att ju kortare och kärnfullare, desto bättre. Men om texten snarare handlar om att fascinera eller få läsaren att förstå ett komplext resonemang kan du med fördel hålla läsaren kvar i texten och kanske presentera ”gåtans lösning” mot slutet. Oftast gäller dock att medan forskaren börjar med bakgrund och förutsättningar, redogör för metod och avslutar med slutsatser och konsekvenser, gör man i princip tvärtom när man skriver en populärvetenskaplig text. 

För vissa kan det hjälpa att föreställa sig att man berättar för en person, till exempel en avlägsen släkting som inte är så insatt i ditt ämne. 

Läs gärna högt för dig själv under författandets gång. Då blir du lättare varse språkliga krumbukter, onödiga upprepningar och inkonsekvenser. 

Frågor att besvara

Om du berättar om ny forskning kan följande frågor med fördel besvaras:

• Vilka är de nya rönen? (Resultat)
• Vilka behov/problem adresseras? (Behov)
• Varför behöver man komma till rätta med dessa problem/behov? (Nytta)
• Vilken betydelse får resultaten för dem som berörs? (Målgrupp och relevans)
• Hur kan kunskapen användas? (Konsekvens och rekommendation)
• Hur förhåller sig forskningen till annan kunskap på området? (Kontext och transparens) 
• Eventuellt och i så fall kort: Hur gjorde du? (Redovisning) 

Pedagogiska grepp

• Exemplifiera! Konkreta exempel skapar bilder i läsarens huvud till skillnad från ett generellt resonemang som riskerar att glida förbi. Ge gärna några stycken eftersom bara ett exempel kan få alltför stor effekt. 
• Andra stilistiska grepp som kan vara tacksamma att ta till är metaforer (”regnskogar är jordens lungor”) och scenarier, i stil med ”tänk om” (”Om det inte fanns något syre i atmosfären så…”, ”Om vi kunde resa i tiden”).

Språktips

• Undvik facktermer – men om de är absolut nödvändiga, förklara dem. Undvik dock facktermer i början, så att de inte stoppar upp läsningen.
• Undvik också vaga, mångtydiga ord.
• Använd ett levande språk. Med levande språk menas bland annat att variera återkommande ord och begrepp, även om de blir ovetenskapliga.
• Korta meningar är lättare att läsa. Enkla ord fattar man snabbare. Även meningarnas längd kan behöva varieras.
• Använd gärna rak meningsbyggnad och ”vanlig” prosa utan byråkratiska formuleringar. 

The Conversation

Lunds universitet är medlem i den brittiska nyhetssajten The Conversation, som synliggör forskning internationellt. Här kan du som forskare själv skriva och kommentera aktuella företeelser och diskussioner. Artiklarna kan sedan återpubliceras fritt av internationella medier.

När du skriver för The Conversation får du:

• stöd av en vetenskapsjournalist som hjälper till att bearbeta texten hela vägen från idéstadiet till publicering.
• populärvetenskapliga skrivtips.
• tillgång till statistik om hur många som läser och kommenterar eller var artikeln återpubliceras.

För mer information om The Conversation, kontakta Ellen Albertsdóttir på sektionen Kommunikation: ellen [dot] albertsdottir [at] fsi [dot] lu [dot] se