Skriva populärvetenskapligt
Som forskare kan det gagna dig att dela med dig av din kunskap till beslutsfattare, näringsliv, intresseorganisationer och ibland också allmänheten. Många kan vara intresserade av det som du som forskare kommer fram till.
Populärvetenskap handlar i grunden om att förenkla och ”översätta” vetenskap och forskning till något som även personer utanför forskarsamhället kan tillgodogöra sig.
I varierande grad syftar populärvetenskap till att vara både förklarande och underhållande. När det gäller uppslagsverk, policy briefs och ansökningar finns betoning på det förra medan exempelvis populärvetenskapliga böcker också vill visa på det svindlande i ny kunskap.
Komma igång
Börja gärna med att fundera på vad du vill uppnå. Ge nytt perspektiv i aktuell fråga? Uppmärksamma ett viktigt men underberättat ämne? Skriva enkelt om något som hittills inte gjorts begripligt? Sammanfatta ett komplext kunskapsområde? Eller rätt och slätt väcka förundran?
Ofta finns en fördel i att sammanfatta ditt huvudbudskap i början. Ibland gäller devisen att ju kortare och kärnfullare, desto bättre. Men om texten snarare handlar om att fascinera eller få läsaren att förstå ett komplext resonemang kan du med fördel hålla läsaren kvar i texten och kanske presentera ”gåtans lösning” mot slutet. Oftast gäller dock att medan forskaren börjar med bakgrund och förutsättningar, redogör för metod och avslutar med slutsatser och konsekvenser, gör man i princip tvärtom när man skriver en populärvetenskaplig text.
För vissa kan det hjälpa att föreställa sig att man berättar för en person, till exempel en avlägsen släkting som inte är så insatt i ditt ämne.
Läs gärna högt för dig själv under författandets gång. Då blir du lättare varse språkliga krumbukter, onödiga upprepningar och inkonsekvenser.
Frågor att besvara
Om du berättar om ny forskning kan följande frågor med fördel besvaras:
- Vilka är de nya rönen? (Resultat)
- Vilka behov/problem adresseras? (Behov)
- Varför behöver man komma till rätta med dessa problem/behov? (Nytta)
- Vilken betydelse får resultaten för dem som berörs? (Målgrupp och relevans)
- Hur kan kunskapen användas? (Konsekvens och rekommendation)
- Hur förhåller sig forskningen till annan kunskap på området? (Kontext och transparens)
- Eventuellt och i så fall kort: Hur gjorde du? (Redovisning)
Pedagogiska grepp
- Exemplifiera! Konkreta exempel skapar bilder i läsarens huvud till skillnad från ett generellt resonemang som riskerar att glida förbi. Ge gärna några stycken eftersom bara ett exempel kan få alltför stor effekt.
- Andra stilistiska grepp som kan vara tacksamma att ta till är metaforer (”regnskogar är jordens lungor”) och scenarier, i stil med ”tänk om” (”Om det inte fanns något syre i atmosfären så…”, ”Om vi kunde resa i tiden”).
Språktips
- Undvik facktermer – men om de är absolut nödvändiga, förklara dem. Undvik dock facktermer i början, så att de inte stoppar upp läsningen.
- Undvik också vaga, mångtydiga ord.
- Använd ett levande språk. Med levande språk menas bland annat att variera återkommande ord och begrepp, även om de blir ovetenskapliga.
- Korta meningar är lättare att läsa. Enkla ord fattar man snabbare. Även meningarnas längd kan behöva varieras.
- Använd gärna rak meningsbyggnad och ”vanlig” prosa utan byråkratiska formuleringar.
The Conversation
Lunds universitet är medlem i nyhetssajten The Conversation UK, som synliggör forskning internationellt. Här har du som forskare chans att skriva om aktuella samhällshändelser och ny forskning. Artiklarna kan sedan återpubliceras fritt av andra medier och nå ut globalt.
Kontakt
Vid pressfrågor ska du i första hand kontakta pressansvarig vid din fakultet:
Fakulteternas presskontakter på lu.se
Är du inte anställd vid en fakultet eller har övergripande frågor kring press, nyheter och innehåll, kontakta press- och kanalansvariga på sektionen Kommunikation:
nyhetsredaktion [at] kommunikation [dot] lu [dot] se
Press och nyheter
Läs mer om press och nyheter samt vilket stöd som finns att få.