Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Frågor och svar inom webbtillgänglighet

Här samlar vi vanliga frågor och svar om webbtillgänglighet som har dykt upp inom Lunds universitet.

Dokument

Ja. I Lunds universitets bild- och mediebank finns tillgänglighetsanpassade Word-, Powerpoint- och InDesignmallar med tillhörande instruktioner. Wordmallarna finns i två versioner – en tillgänglighetsanpassad version för digitala dokument och en annan version för utskrift. Båda versionerna följer med vid nedladdningen. Med följer även instruktioner för hur du arbetar med den tillgänglighetsanpassade mallen, samt instruktioner för hur du kontrollerar och justerar en exporterad PDF-fil i programmet Adobe Acrobat Pro. Du laddar ner mallar och instruktioner i Bild- och mediebanken, under fliken ”Mallar och grafik” (logga in med ditt Lucat-ID).

Logga in i Bild- och mediebanken - Mallar och grafik

Nej. Att tillgänglighetsanpassa ifyllbara blanketter är komplicerat. Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det bättre att använda ett webbformulär.

Läs om hur du skapar webbformulär – LU:s lathund för webbtillgänglighet
 

Ja, avhandlingar som är publicerade som digitala dokument från och med 23 september 2018 omfattas av lagen. 

Dokument, som är publicerade före den 23 september 2018, måste tillgänglighetsanpassas, precis som nyare dokument, om de behövs för att utföra administrativa uppgifter. Det kan gälla till exempel blanketter. Men tänk även på att andra dokument, som är publicerade före det datumet, kan begäras ut i tillgängligt format om besökaren önskar.

Länkar

Ja, det är okej att länka till artikeln i LUBsearch eller i en specifik databas än att själv ladda upp artikeln i till exempel Canvas. Förlagen ansvarar för att se till att artikeln uppfyller lagkraven på tillgänglighet.

Det beror lite på vem som tagit fram eller finansierat nyhetsbrevet. En av de saker som DIGG nämner som undantag från lagens krav är ”digital service från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga aktören eller står under dess kontroll.”

Om det är en tredjepartsleverantör bör LU ställa krav på det ska vara tillgängligt, tillgänglighet är som bekant bra för alla. Om LU själva ligger bakom tjänsten så ska LU se till att tjänsten är tillgänglig.
 

Ja, det är inga problem att ha länkade rubriker. Det kan till och med vara fördelaktigt då rubriker ofta är bra beskrivna vad innehållet handlar om och på så sätt blir det tydligt vad för innehåll man länkar till.

System

När det gäller system så får det göras en bedömning från fall till fall. Så här säger tillsynsmyndigheten för tillgänglighetsdirektivet (DIGG):

”I förarbetena till lagen för utredaren ett resonemang om att vissa interna system borde undantas. Tyvärr finns ingen användbar definition av vilka interna system som omfattas och vilka som undantas. Svensk lag gäller dock i Sverige, och domstolar tittar i förarbetena om en lag inte är tillräckligt detaljerad. Våra juristers tolkning är att vissa interna system (oklart vilka) är undantagna.”
Så det är alltså svårt att säga om ett enskilt system innefattas av lagkraven eller inte.

Mejla gärna tillganglighet [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (tillganglighet[at]kommunikation[dot]lu[dot]se) om du är systemansvarig och undrar vad som gäller för ditt system, så kan vi undersöka det vidare. Generellt gäller att viktiga digitala system som används av många bör vara tillgänglighetsanpassade.
 

I nuläget omfattas inte Canvas, som är vår universitetsövergripande lärplattform, Blackboard vid Juridiska fakulteten eller Moodle vid Medicinska fakulteten av DOS-lagen (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service). Om du har en annan lärplattform så kontakta gärna ansvarig för plattformen och fråga vad som gäller. Men på sikt kommer alla lärplattformar att omfattas av DOS-lagen när de genomgår en ”omfattande översyn”. Ett exempel på omfattande översyn kan vara att byta lärplattform eller byta till en ny typ av lärplattform från samma leverantör.

Läs om tillgänglighet i digitala lärplattformar - education.lu.se

Funka har aktuella checklistor med konkreta tillgänglighetskrav enligt WCAG 2.1 A + AA, vilket motsvarar lagkraven. Kontakta tillganglighet [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (tillganglighet[at]kommunikation[dot]lu[dot]se) om du vill ta del av dessa checklistor.

Ja, om dokumenten ligger öppna så att alla kan nå dem i LU Box så ska de vara tillgänglighetsanpassade.

Tillgänglighetsredogörelse

En webbplats har en egen domän, till exempel sam.lu.se där bokstäverna före lu.se – sam i detta fall – visar att det är en egen webbplats. (Jämför med lu.se/forskning som inte räknas som en egen webbplats.) Tillsynsmyndigheten DIGG:s definition av en webbplats är att det är ”en eller ett antal webbsidor som hålls samman på något sätt, till exempel genom att ha samma domännamn, ett gemensamt utseende eller något systematiskt sätt att navigera mellan sidorna.”

Tillgänglighetsredogörelsen ska sammanfatta tillgängligheten för innehållet på hela din webbplats (alltså samtliga webbsidor, dokument, videos etc.) Det ska vara enkelt för besökaren att hitta länken till redogörelsen, placera därför gärna länken i webbplatsens sidfot.

Tillgänglighetsredogörelsen ska spegla webbplatsens eller den mobila applikationens aktuella tillgänglighet.
För en webbplats där aktören publicerar löpande beror det på hur ofta aktören publicerar eller redigerar innehållet. För en webbplats som är (mer eller mindre) statisk, ska tillgänglighetsredogörelsen ses över åtminstone en gång per år. För en webbplats med flera redaktörer som publicerar dagligen kan det krävas flera gånger per år för att redogörelsen ska vara tillräckligt aktuell.
 

Video och ljud

Ja. Enligt webbriktlinjer.se ska de aktörer som omfattas av lagen “utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa, och så långt det är möjligt även innehåll som sprids via tredje part (exempelvis sociala medier), så att de är möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta.” Så om du lägger upp en video på sociala medier så omfattas den.

Det finns ingen skillnad på tillämpningen när det gäller olika målgrupper. Så en öppen webbplats med interna målgrupper omfattas av lagkraven. När det gäller video är det bara nyproducerat (och inte direktsänt) material från och med den 23/9-2020 som omfattas.

Använd så kallade stängda undertexter. Det innebär att de går att stänga av och att det går att välja mellan olika språk om det finns mer än ett. Är filmen på svenska ska texten vara på svenska, men det går förstås också att lägga till engelska eller andra språk som val. Till exempel YouTube har stöd för stängda undertexter.

Filmen på den här sidan i LU:s lathund för webbtillgänglighet har stängda undertexter

Läs mer om tillgänglig video (med länkar till tjänster som kan hjälpa till vid textning) - LU:s lathund för webbtillgänglighet
 

Syntolkning innebär att visuell information i video förklaras med ljud. Video ska syntolkas så att en användare som inte ser videon har möjlighet att förstå vad som händer. Det här kan i många fall göras genom att en vanlig speakerröst förklarar vad som sker, men i mer komplexa filmer kan det behövas ett separat ljudspår för just syntolkningen.

Ja. Om man spelar in en direktsändning och lägger ut den räknas den som förinspelad och ska då uppfylla lagkraven på textning och syntolkning.

Kontakt

Vid Lunds universitet finns en tillgänglighetsexpert som du kan kontakta genom att mejla till:
tillganglighet [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (tillganglighet[at]kommunikation[dot]lu[dot]se)

Du kan också gå med i Teams-nätverket för webbpublicister vid Lunds universitet. I nätverket finns en kanal för webbtillgänglighet.

Gå direkt till kanalen för webbtillgänglighet