Regelverk för antagning och tillträdesregler
Hoppa direkt till de olika avsnitten:
- Övergripande regelverk
- Högskolelagen och högskoleförordningen
- Lokala regler
- Förkunskapskrav
- Bedömningar
- Yrkeslivserfarenhet
- Arbetslivserfarenhet
- Urvalsgrunder och platsfördelning
- Anstånd med studiestart
- Studieuppehåll
Övergripande regelverk
Lunds universitet är en myndighet och måste därför förhålla sig till vissa lagar och förordningar:
- Förvaltningslagen berör myndighetsutövning i offentlig verksamhet.
- Offentlighets- och sekretesslagen (OFS)
- Diskrimineringslagen, vars syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
- EU:s dataskyddsförordning (GDPR)
Högskolelagen och högskoleförordningen
Högskolelagen innehåller bestämmelser för universitet och högskolor som har staten, kommuner eller landsting som huvudman.
Högskolelagen (1992:1434) på Riksdagens webbplats
Högskoleförordningen kan enklast beskrivas som ett komplement till högskolelagen. I högskoleförordningen finns regler för tillträde till universitet och högskolor.
Högskoleförordning (1993:100) på Riksdagens webbplats
Universitets- och högskolerådets föreskrifter kompletterar och förtydligar de bestämmelser som finns i högskolelagen och högskoleförordningen.
Föreskrifter och allmänna råd på UHR:S webbplats
Lokala regler
Regler för anmälan, behörighet och urval till Lunds universitets utbildningsalternativ, både till grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning, regleras av Lunds universitets antagningsordning. Universitetsstyrelsen beslutar om antagningsordningen. Den bygger på högskoleförordningen samt Universitets- och högskolerådets föreskrifter. Där finns även regler om anstånd med studiestart, studieuppehåll och studieavbrott, samt info om hur beslut kan överklagas och omprövas.
För mer information om antagningsordningen, se "Relaterad information" i högerspalten.
Antagningsnämnden beslutar om anmälningsanvisningar en gång per år. I dessa klargörs hur och i vilken tid en sökande ska anmäla sig till utbildning vid Lunds universitet.
Lunds universitets anmälningsanvisningar
Inför att anmälan öppnar tas även programanvisningar fram för alla program på grundnivå där anmälan till kurs inom program för nästkommande termin ska göras via antagning.se/universityadmission.se.
Förkunskapskrav
För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning krävs vissa förkunskaper. Förkunskapskraven delas in i grundläggande och särskild behörighet. För studier på grundnivå krävs grundläggande behörighet till grundnivå. För programstudier på avancerad nivå krävs grundläggande behörigheten till avancerad nivå.
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till studier på grundnivå (GBG) krävs till all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är samma oavsett utbildning. GBG innebär att en sökande anses ha de generella kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna klara av studier på högskolenivå. Högskoleförordningen anger att, grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå har den som har:
- kunskaper inom det svenska och det engelska språket,
- ett vetenskapligt förhållningssätt,
- förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv,
- problemlösningsförmåga,
- förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa,
- övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig högskoleutbildning.
En sökande anses ha dessa kompetenser genom:
- en avslutad och godkänd gymnasieutbildning från Sverige eller motsvarande från ett annat land (detaljerad information om vad som krävs från olika gymnasieskolformer i Sverige och från andra länders gymnasieutbildningar finns på antagning.se och universityadmissions.se)
- godkänt resultat på behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.
Andra sätt att visa grundläggande behörighet
En sökande kan också uppvisa de krävda kompetenserna på annat sätt än gymnasieutbildning, till exempel annan svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet.
Det finns en nationell gemensam tillämpning för grundläggande behörighet genom reell kompetens, sk 19:3. Sökande ska då kunna styrka tre års postgymnasial arbetslivserfarenhet samt kunskaper i svenska, engelska, samhällskunskap och matematik från gymnasiet.
Information om arbetslivserfarenhet
Gemensam tillämpning för grundläggande behörighet enligt SUHF:s rek på UHR:S webbplats
Krav på Svenska 3 och Engelska 6 för grundläggande behörighet
För nyare slutbetyg från gymnasiet, dagens gymnasieexamen och nya sökande med
gymnasiebetyg från andra länder än de nordiska, krävs alltid Svenska 3 och Engelska 6 för att uppfylla grundläggande behörighet.
Vill man säkerställa att alla sökande har kunskaper motsvarande Engelska 6, måste detta stå med i det särskilda förkunskapskravet. Sökande med äldre gymnasiebetyg och en mindre del sökande med gymnasiebetyg från övriga nordiska länder uppfyller kraven för grundläggande behörighet utan att deras gymnasiebetyg innehåller kurs som motsvarar Engelska 6. I det första fallet beror det på att tidigare svenskt regelverk inte ställde krav på engelska för grundläggande behörighet och för de nordiska länderna är det en konsekvens av den nordiska överenskommelsen om tillträde till högre utbildning. För utbildning som ska ges på engelska rekommenderas därför att ange Engelska 6 som krav på särskild behörighet.
Språkkrav
Observera att krav på kunskaper i svenska och engelska inte ingår i den grundläggande behörigheten för avancerad nivå (GBA) och ska därför finnas med i de särskilda förkunskapskraven för utbildning på avancerad nivå. Språkkunskaper prövas aldrig för utbildning på avancerad nivå, om det inte står utskrivet i det särskilda behörighetskravet.
Grundläggande behörighet till kurser på avancerad nivå
Grundläggande behörighet till utbildningar på grundnivå gäller inte för kurser på avancerad nivå. Därför ska förkunskapskraven som är nödvändiga finnas med i den särskilda behörigheten för kurser på avancerad nivå. Enligt Lunds universitets antagningsordning är behörighetskrav för tillträde till kurser på avancerad nivå minst 90 högskolepoäng.
Grundläggande behörighet till program på avancerad nivå
Grundläggande behörighet för program på avancerad nivå har den som har en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande examen.
Grundläggande behörighet till ett program som leder till en yrkesexamen på avancerad nivå, som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen, har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen.
Särskild behörighet
Förutom kravet på grundläggande behörighet för högskolestudier, kan man ställa upp särskilda behörighetskrav som är kopplade till utbildningens innehåll. Enligt 7 kap 8, 25, 31 §§ i högskoleförordningen ska endast förkunskaper som är helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen ställas. Det är också viktigt att kraven är tydligt formulerade så att såväl presumtiva studenter samt undervisande och administrativ personal på universitetet förstår vad som avses. Om möjligt, undvik att ge en behörighetsgivande kurs precis innan kursen den ger behörighet till börjar.
Eventuella krav på särskild behörighet ska anges under rubriken Förkunskapskrav i kurs- eller utbildningsplanen.
Gymnasiekurser
Den vanligaste formen av särskild behörighet är en eller flera specifika gymnasiekurser med minst godkänt betyg, vilket i nuvarande gymnasieform är lägst betyg E.
Universitets- och högskolerådet har i sina föreskrifter om särskild behörighet beslutat vilka gymnasiekurser som kan gälla som särskilda behörighetskrav för program som leder till en yrkesexamen och vilka gymnasiekurser som kan anges som särskild behörighet till andra utbildningar som vänder sig till nybörjare.
Språkkurser som förkunskapskrav
Krav på Svenska 3 och Engelska A/6 ingår i kontroll av den grundläggande behörigheten till utbildning på grundnivå och behöver inte anges som särskild behörighet för kurser på grundnivå.
För nyare slutbetyg från gymnasiet, dagens gymnasieexamen och nya sökande med
gymnasiebetyg från andra länder än de nordiska, krävs alltid Svenska 3 och Engelska 6 för att uppfylla grundläggande behörighet. Sökande med äldre gymnasiebetyg och en mindre del sökande med gymnasiebetyg från övriga nordiska länder uppfyller kraven för grundläggande behörighet utan att deras gymnasiebetyg innehåller kurs som motsvarar Engelska 6. I det första fallet beror det på att tidigare svenskt regelverk inte ställde krav på engelska för grundläggande behörighet och för de nordiska länderna är det en konsekvens av den nordiska överenskommelsen om tillträde till högre utbildning.
Vill man säkerställa att alla sökande har kunskaper motsvarande Engelska 6, måste detta stå med i det särskilda förkunskapskravet. För utbildning som ska ges på engelska rekommenderas därför att ange Engelska 6 som krav på särskild behörighet.
Särskild behörighet genom andra villkor
”Andra villkor” kan vara nödvändiga förkunskapskrav som inte kan styrkas med gymnasiekurser, exempelvis språkkunskaper som inte täcks av gymnasiekurser, att kunna spela ett visst instrument, specifik yrkeslivserfarenhet eller kunskaper som bara kan fastställas genom antagningsprov.
Mer information om yrkeslivserfarenhet
Enligt högskoleförordningen ska Universitets- och högskolerådet få tillfälle att yttra sig över universitets förslag på ”andra villkor” som särskild behörighet till utbildning som vänder sig till nybörjare, innan kraven fastställs i kurs- eller utbildningsplan. Kontakta därför antagningsavdelningen i god tid innan tillfället ska utlysas, om andra villkor som särskild behörighet ska gälla.
Den särskilda behörigheten för utbildningar som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare kan enligt högskoleförordningen bestå av kunskaper från kurser i gymnasieskolan, högskolekurser och andra villkor som betingas av eller är av betydelse för utbildningen. De olika typerna av särskild behörighet kan kombineras i förkunskapskravet.
Särskild behörighet genom en eller flera kurser i gymnasieskolan
Förteckning över gymnasiekurser som kan användas som särskild behörighet framgår av Universitets- och högskolerådets föreskrifter om särskild behörighet. Vanligtvis används inte gymnasiekurser som behörighetskrav på fortsättningsnivå, förutom Engelska 6, och då alltid i kombination med högskolekurser.
Särskild behörighet genom högskolekurser
För antagningsarbetet är det en fördel om förkunskapskraven anges i form av de kurser som studenten ska ha kunskaper från, vilket anges med kursens benämning, antal högskolepoäng och kurskod. Förkunskapskraven kan även beskrivas i form av vilka kompetenser den sökande behöver för att kunna tillgodogöra sig kursen. Kravet kan uppfyllas genom motsvarande studier från annat lärosäte, se stycket Motsvarandebedömning.
Mer information om motsvarandebedömning
Om inget annat framgår av kursplanen, förutsätts att de kurser som är förkunskapskrav ska vara slutförda med minst godkänt resultat. Om inte hela kursen behöver vara slutförd kan man ange kravet som ”Genomgången kurs” samt specificera vilken eller vilka del/ar av kursen som måste vara godkänd.
Språkkrav
Eftersom krav på kunskaper i svenska och engelska inte ingår i den grundläggande behörigheten för avancerad nivå (GBA) ska språkkrav finnas med i de särskilda förkunskapskraven för utbildning på avancerad nivå. Språkkunskaper prövas aldrig för utbildning på avancerad nivå, om det inte står utskrivet i det särskilda behörighetskravet.
Krav på tidigare högskolestudier eller andra villkor
Vidare kan särskild behörighet på avancerad nivå bestå av kunskaper från högskolekurser och av andra villkor som är av betydelse för utbildningen.
Om inget annat framgår av kursplanen, förutsätts att de kurser som är förkunskapskrav ska vara slutförda med minst godkänt resultat. Om inte hela kursen behöver vara slutförd kan man ange kravet som ”Genomgången kurs” samt specificera vilken eller vilka del/ar av kursen som måste vara godkänd.
Om förkunskapskravet ska vara en avslutad examen och ett avklarat examensarbete är ett helt nödvändigt krav, så måste examensarbete skrivas ut i förkunskapskravet (ihop med eventuellt antal högskolepoäng som examensarbetet måste omfatta). Detta gäller även om kravet ska vara formulerat som kandidatexamen.
En del av bakgrunden till att examensarbete måste skrivas ut i förkunskapskrav är att det är vanligt i framför allt bachelor-examina från utlandet att det saknas ett större examensarbete helt, eller att det omfattar ett mindre antal högskolepoäng jämfört med vad som är standard för till exempel kandidatexamen i Sverige idag. Det finns också äldre svenska examina som saknar ett examensarbete.
Motsvarandebedömning används när en sökande bedöms ha kunskaper likvärdiga de krav som ställs för behörighet, men att de kan ha uppnåtts genom annan typ av formell utbildning. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska utbildningar och i några fall kunskaper uppvisade genom test. En förteckning över motsvarande utbildningar/kurser/tester i förhållande till gymnasiala kurser återfinns i den nationella bedömningshandboken.
Bedömningshandboken svenska meriter på UHR:s webbplats
Universitetet ska alltid göra en bedömning av den tidigare formella utbildningen om den motsvarar förkunskapskravet som angivits för kursen. Det är inte nödvändigt att skriva ut att motsvarandebedömnings görs, men det rekommenderas eftersom det kan ha en pedagogisk funktion för sökande att det går att uppfylla behörigheten men studier från andra lärosäten än just en angiven kurs vid Lunds universitet.
Förutom att sökande kan vara behöriga eller obehöriga till en utbildning, så kan den sökande vara behörig med villkor. Om behörighetskravet är akademiska studier, kan sökande bedömas villkorligt behörig, under förutsättning att alla behörighetskrav är uppfyllda senast vid utbildningens start. Detta innebär att behörig med villkor inte får sättas om det inte tydligt framgår att behörighetskravet kommer kunna vara uppfyllt vid utbildningens start.
Behörighet med villkor gäller endast vid krav på akademiska meriter. Gymnasiala meriter villkoras aldrig. Krav på gymnasienivå måste i stället vara slutförda och styrkta senast sista kompletteringsdag i respektive antagningsomgång.
Sökande som har en pågående grundutbildning kan, till ett mastersprogram, antas med villkor att grundutbildningen är avslutad vid terminsstart. Detta villkor kontrolleras av antagningsavdelningen veckorna innan terminsstart, med hjälp från institutionen. Enligt antagningsordningen ska examen på grundnivå vara styrkt senast tre veckor in på terminen.
Enligt HF 7 kap 8, 25, 31 §§ ska endast förkunskaper som är helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen anges i kursplanen.
Med undantag från behörighetskrav menas att den sökande inte behöver styrka behörighetskravet. Lunds universitet förutsätter att institutionen/fakulteten har gjort en korrekt bedömning när de fastställt behörighetskraven och att kunskaperna behövs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Detta gör att undantag i princip inte förekommer i annat fall än när utbildningen ges på annat språk än svenska, då beviljas undantag från kravet på kunskaper i svenska för grundläggande behörighet i enlighet med antagningsordningen.
Yrkeslivserfarenhet
Till vissa utbildningar finns det krav på erfarenhet i ett specifikt yrke eller specifik färdighet för särskild behörighet eller för meritvärdering så kallad yrkeslivserfarenhet.
Vanligt förekommande typer av yrkeslivserfarenhet är arbete som sjuksköterska, psykolog eller socionom. Yrkeslivserfarenhet ska styrkas med arbetsintyg.
Information om arbetsintyg på Antagning.se
Arbetslivserfarenhet
Arbetslivserfarenhet kan förvärvas genom arbete i Sverige eller utomlands i anställning i eget företag eller som fri yrkesutövare, genom föräldraledighet/vård av barn eller annan person, genom militär grundutbildning eller motsvarande. Arbetslivserfarenhet kan i vissa fall användas för att styrka grundläggande behörighet för grundnivå, sk 19:3. Arbetslivserfarenhet ska styrkas med arbetsintyg.
Information om intyg om arbetslivserfarenhet på Antagning.se
Gemensam tillämpning för grundläggande behörighet enligt SUHF:s rek. på UHR:s webbplats
Information om arbetsintyg på Antagning.se
Urvalsgrunder och platsfördelning
Det är den institution eller fakultet som ansvarar för utbildningen som väljer urvalsgrund och urvalsmodell utifrån de regler för urval som finns fastställda i högskoleförordningen och i Lunds universitets antagningsordning. I antagningsordningen finns beskrivet, under respektive utbildningsnivå, vilka urvalsgrunder och platsfördelning som kan tillämpas.
Om ansvarig institution vet att alla behöriga sökande till en utbildning kan erbjudas plats behöver inget urval göras. Utbildningen ska då ha urvalsmodellen PG – platsgaranti – som gör att alla behöriga sökande i tid kan antas.
För utbildning som vänder sig till nybörjare används i första hand högskoleprovet som skiljekriterium och i andra hand lottning. För övriga utbildningar används lottning vid lika meritvärde. Har utbildning utannonserats både som fristående kurs och som kurs inom program, ska platser fördelas till såväl de som sökt som fristående kurs och inom program.
Det är i viss mån möjligt att besluta om andra urvalsgrunder och annan platsfördelning än de som föreskrivs i antagningsordningen. Urvalsgrunderna ska vara meriter som är önskvärda och vara indikatorer på att studenten kommer genomföra studierna framgångsrikt. De ska vara sakliga och av betydelse för utbildningen.
Annan urvalsgrund för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare
Program som vänder sig till nybörjare och som leder till en konstnärlig examen ska fördela samtliga platser på grundval av särskilda prov.
För övriga utbildningar gäller att utbildningsnämnden kan, efter förslag från ansvarig fakultetsstyrelse, besluta om andra urvalsgrunder än de som anges i antagningsordningen. Om mer än en tredjedel av platserna ska baseras på den alternativa urvalsgrunden, måste dessutom UHR ge tillstånd för detta.
Annan urvalsgrund för kurser på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare samt kurser på avancerad nivå
Antagningsnämnden kan besluta om andra urvalsregler än de som anges i antagningsordningen, efter förslag från ansvarig fakultetsstyrelse/motsvarande.
Se Anhållan om alternativt urval som prövas av antagningsnämnden
Den som under sin skolgång före högskolenivå drabbats av något (t.ex. sjukdom, diagnos, olycksfall etc.) som gör att hen inte kunnat konkurrera fullt ut på lika villkor med sina betyg och meriter, men som kan anses ha särskild förmåga eller möjlighet att tillgodogöra sig en viss utbildning. Kan vid Lunds universitet ansöka om Urval med hänsyn till särskilda skäl till den utbildningen. Ansökan görs av den sökande och lämnas in till antagningsavdelningen senast sista anmälningsdag.
Anstånd med studiestart
Den som är antagen ska påbörja utbildningen den termin antagningen avser, men om det finns särskilda skäl får universitet i enskilda fall besluta att den som är antagen till en utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anstånd med studiestarten. Beslut fattas enligt gällande delegationsordning av fakultet/institution.
I väntan på att beslut om anstånd fattas ska den sökande tacka ja till sin studieplats (om det finns svarskrav i antagningsbeskedet).
Anstånd beviljas i normalfallet till nästa planerade start för utbildningen i fråga. Anstånd med studiestart kan beviljas för högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre period eller om utbildningen planeras att starta vid ett senare tillfälle. Anstånd med studiestart kan endast beviljas för den som är fullt ut antagen, dvs som inte har några villkor i sin antagning.
För att anstånd ska beviljas ska ansökan gälla studiestart. För studenter som redan påbörjat sina studier är det i stället en fråga om studieuppehåll. Ansöker den antagne om studieuppehåll efter att ha påbörjat sina studier men det inträffar så tidigt under utbildningen att ytterligare en nybörjarplats behöver/kan tas i anspråk ska det behandlas enligt reglerna om anstånd.
Antagningsavdelningen har tagit fram en blankettmall som ni kan använda för anståndsansökan. Den finns både på svenska och engelska. Genom blankettmallen får ni all viktig information den antagne och ni kan behöva för att hantera ärendet. I blanketten finns de vanligaste skälen listade, hänvisning till relevant regelverk, överklagandehänvisning i det fall ni avslår ansökan samt vad som gäller för att åter ta sin plats i anspråk.
Blankett för ansökan om anstånd med studiestart (PDF 110 kB, ny flik)
Request for deferment of studies (PDF 108 kB, new tab)
Efter att fakultet/institution beviljat anstånd ska ett Uteblev läggas in på NyA-webben. Det ska även läggas en tjänsteanteckning av institutionen, där orsak samt anståndets diarienummer anges. Därefter kan eventuellt reserv kallas. I de fall det finns en registrering i Ladok inom program, ska administratören ta bort registreringen på eventuella kurser och mejla support [at] ladok [dot] lu [dot] se som tar bort Påbörjad på programtillfället och lägga återbud på programtillfället.
Antagningssystemet NyA och NyA-webben
När den sökande ska påbörja studierna igen enligt anståndsbeslutet söker hen på nytt genom antagning.se, laddar därefter upp sitt beslut senast sista anmälningsdag som en komplettering och blir då direktantagen i ordinarie urval. Direktantagningen administreras av antagningsservice vid Universitets- och högskolerådets samt antagningsavdelningen vid Lunds universitet, senast innan urval körs.
Fattar Lunds universitet beslut att inte bevilja anstånd, ska överklagandehänvisning bifogas beslutet. Studenten ska ställa sitt överklagande till Överklagandenämnden för högskolan och skicka in det till antagningsavdelningen. Om fakultet/institution får in ett överklagande, ska det vidarebefordras till antagningsavdelningen.
Studieuppehåll
En student kan till högskolan anmäla ett uppehåll i sina studier. Studenten ska anmäla det till fakultet eller institution. Om det finns särskilda skäl får lärosätet besluta att studenten får fortsätta sina studier efter uppehållet. Beslutet om att få fortsätta sina studier efter uppehållet ska i så fall avse en bestämd tidsperiod. Om lärosätet anser att det inte finns särskilda skäl till att studenten ska få fortsätta sina studier efter uppehållet, ska studentens anhållan om studieuppehåll avslås. Studenten har då inte någon garanterad plats när hen återkommer från sitt uppehåll. Ett sådant avslag om platsgaranti efter studieuppehåll ska innehålla en överklagandehänvisning.
Kontaktinformation
Antagningsavdelningen
instlant [at] stu [dot] lu [dot] se (intern e-post)
Besöksadress:
Genetikhuset
Sölvegatan 29 B, Lund
Internpost:
Hämtställe 13
I listan nedan hittar du våra olika ansvarsområden:
Avdelningschef och antagningschef
Joakim Hall
joakim [dot] hall [at] stu [dot] lu [dot] se
Antagningshandläggare
Björn Bergenfeldt
Johan Blomgren
Anna Cabak Rédei
Christina Ekerholm
Johan Fredriksson
Helena Lindelöf Priest
Rita Nilsson
Cecilia Raab
Ulf Stenport
Richard Öhman
instlant [at] stu [dot] lu [dot] se
Studieavgiftskoordinator
Linda Hiltmann
Valideringssamordnare
Christel Berg
validering [at] stu [dot] lu [dot] se
Relaterad information
Antagningsordning
Vilka regler som gäller för antagning finns angivet i Lunds universitets antagningsordning:
- Antagningsordning för utbildningar som startar före 1 juni 2022 (PDF 128 kB, ny flik)
- Antagningsordning för utbildningar som startar efter 31 maj 2022 (PDF 418 kB, ny flik)
Blankett om ansökan och beslut om anstånd
En person som är antagen till en utbildning har möjlighet att ansöka om anstånd med studiestarten om det finns särskilda skäl. Använd gärna vår mall för blankett om ansökan och beslut om anstånd.
Blankett för ansökan om anstånd med studiestart (PDF 110 kB, ny flik)
Request for deferment of studies (PDF 108 kB, new tab)