Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Riktlinjer för pressmeddelanden

hur de bör skrivas och vad de bör innehålla

I dagens mediebrus är det ofta svårt att nå fram med en nyhet. Redaktionerna runt om i landet blir överösta med pressmeddelanden. För att bli lästa är det viktigt att universitetets pressmeddelanden är skrivna på ett läsvänligt sätt.

På universitetet råder meddelandefrihet och det står var och en fritt att skicka ut innehåll till journalister. Behöver du hjälp finns kommunikatörer som på olika sätt kan bistå. De kan exempelvis ge förslag på kontaktvägar, diskutera upplägg eller producera innehåll.

Diskutera med din närmsta kommunikatör vilken typ av presskontakt som kan vara lämplig. Om kommunikatören rekommenderar ett pressmeddelande så underlättas dennes arbete av ett bra underlag.

Innehåll 

Ett pressmeddelande kan handla om nästan vad som helst så länge det uppfyller åtminstone någon av de principer som används vid nyhetsvärdering, till exempel att det handlar om något som är nytt, ovanligt, berör många människor eller ger en ny vinkel på en aktuell debatt.

De pressmeddelanden som universitetet skickar ut handlar ofta om nya forskningsresultat som ur något perspektiv bedöms ha allmänintresse. Rönen kan ha samhällsrelevans eller ”bara” vara fascinerande. 

Annat redaktionellt innehåll med bland annat journalister som målgrupp ger nya perspektiv i en aktuell fråga, fördjupar ett område där det finns ett stort kunskapssug eller lyfter ämnen som det borde talas mer om. Den expertis som forskare besitter behövs ofta i det offentliga samtalet.

Nyheter om anslag, priser och avtal kan ibland också fungera men passar ofta bäst att spridas till en mer intern krets. 

Skrivtips

  • En rubrik och ingress som lockar till läsning ger snabbt läsaren en indikation om vad pressmeddelandet handlar om.
  • Säg det viktigaste och mest intressanta först, till exempel slutsats eller konsekvens.
  • Förklara vad resultaten får för betydelse för den som berörs.
  • Undvik eller förklara facktermer. Undvik vaga, mångtydiga ord.
  • Texten bör inte vara för lång. Ett riktmärke kan vara cirka 1500–2000 tecken.  
  • En bifogad bild eller ett filmklipp, till exempel från labbet eller mikroskopbilder, kan höja informationsvärdet.
  • Lämna kontaktuppgifter (e-postadress och telefonnummer) och tänk på att kontaktpersonen måste finnas tillgänglig för att svara på frågor i samband med att pressmeddelandet skickas iväg!

Kanaler

Lunds universitet har ett upphandlat utskickssystem för pressmeddelanden med databaser till journalister inom olika ämnesfält. Detta har endast fakultetens pressansvariga samt några på sektionen Kommunikation tillgång till. Samma material brukar även publiceras på expertsvar.se samt på nyhetsingången på lu.se/news

Detta press- och mediearbete är primärt ett myndighets- och samverkansuppdrag och ska utmärkas av:

  • Trovärdighet genom att vara sann och korrekt och i övrigt präglas av hög kvalitet
  • Hög nyhetsfaktor
  • Anpassat till journalister i språk och innehåll
  • Måttlighet och öppenhet 

Fakulteternas presskontakter på lu.se

Presskontakter på sektionen Kommunikation på lu.se

Internationella pressmeddelanden

Vissa pressmeddelanden översätts till engelska och skickas till utländska journalister. En viss innehållsanpassning görs i regel. Detta innehåll koordineras av Lunds universitets internationella presskommunikatör, Lotte Billing, lotte [dot] billing [at] kommunikation [dot] lu [dot] se   

Mer att tänka på

Lika viktigt som att innehållet är läsvänligt och begripligt är att budskapet inte misstolkas eller övertolkas. Ett genomarbetat underlag kan minska denna risk. Tänk därför på:

  • Konsekvens. Tänk igenom – hur blir slutartikeln i nästa led? Undvik att bädda för slutsatser som kan bli överdrivna.  
  • Osäkerhet. Klargör osäkerheter som är kopplade till forskningen. Var tydlig med eventuella begränsningar och svagheter kring resultaten. Detta kan göras genom att beskriva metod och upplägg. 
  • Vetenskaplig status. Har forskningen publicerats i vetenskapliga publikationer eller är det hypoteser? 
  • Kontext. Nämn gärna relaterad forskning och kunskap för bättre förståelse och trovärdighet så att resultaten inte missuppfattas som vinklade eller mer (eller mindre) betydelsefulla än vad de är.
  • Transparens. Var öppen med forskningsfinansiering och samarbetspartners. Likaså eventuella företagsintressen och kommersialiseringsplaner.
  • Nyhetsvärdering. Ett pressmeddelande skriver man för att innehållet ur någon aspekt bedöms vara av allmänintresse. Om det saknas kanske andra kommunikationssätt istället ska övervägas?

Se också:

Principer för forskningskommunikation 

Kontakt

Nationell press

press [at] kommunikation [dot] lu [dot] se 

Anna Johansson
Pressansvarig universitetsledningen
+46 46 222 70 18
anna [dot] johansson [at] rektor [dot] lu [dot] se

Kristina Lindgärde
Pressansvarig
+46 46 222 07 69
kristina [dot] lindgarde [at] lth [dot] lu [dot] se 

Jonas Andersson
Pressekreterare 
+46 46 222 70 17
jonas [dot] andersson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se

Internationell press

Lotte Billing
Pressansvarig
+46 727 07 45 46
lotte [dot] billing [at] kommunikation [dot] lu [dot] se