Dela och tillgängliggöra

Tjänser för att dela forskningsdata

När du ska dela forskningsdata kan du använda dig av allmänna tjänster eller ämnesspecifika alternativ.

Svensk Nationell Datatjänst (SND)

Svensk Nationell Datatjänst (SND) är en nationell forskningsinfrastruktur som stödjer tillgängliggörande, bevarande och återanvändning av forskningsdata. SND samarbetar med svenska lärosäten och forskande organisationer för att utveckla en nationell infrastruktur för forskningsdata. 

Zenodo

Zenodo är en allmän forskningsdatabas som underlättar delning, bevarande och spridning av forskningsresultat inom alla vetenskapliga discipliner. Här kan forskare och institutioner deponera och arkivera olika typer av vetenskapligt innehåll, inklusive dataset, programvara, presentationer och publikationer. 

re3data

re3data är en global katalog över forskningsdatabaser som hjälper forskare att hitta lämpliga repositorier för att lagra sina data. Den omfattar databaser från alla discipliner och erbjuder detaljerad information om varje repositorium. 

Open Science Framework (OSF)

Open Science Framework (OSF) är en plattform som främjar öppen vetenskap genom att tillhandahålla verktyg för att planera, genomföra, lagra och dela forskningsprojekt. OSF möjliggör samarbete och transparens i forskningsprocessen, och forskare kan använda plattformen för att dela data och andra forskningsresultat. 

Om du inte kan dela datan öppet

En del förlag och tidskrifter erbjuder också tjänster för att göra data tillgängliga. Om det inte är möjligt att dela datan öppet kan du ändå publicera en beskrivning av dem. Detta gör datan synlig enligt de så kallade FAIR-principerna.

Välj rätt repositorium

Om det finns en tjänst som är erkänd och specifik för ditt forskningsområde är det oftast det bästa alternativet. Sådana ämnesspecifika databaser gör att din data kan bli sökbar i ett relevant sammanhang och att metadata kan anpassas efter ämnesområdet. Detta främjar standardisering och gör det enklare att återanvända datan. 

Så väljer du rätt repositorium

Det finns många repositorier för forskningsdata och det kan vara svårt att veta vilket som passar för just ditt dataset. Du bör fokusera på eventuella krav från finansiären samt den kontext där ditt dataset lätt kan hittas av andra som kan tänkas vilja återanvända din data.

Krav från finansiären

När det gäller krav från finansiären kan det röra sig om exempelvis:

• En beständig identifierare (PID) som exempelvis en DOI, som gör ditt dataset enklare att hitta och citera.
• Öppen tillgång (open access) vilket också kan styra val av repositorium.
• Upphovsrätt och licens, exempelvis specifika krav på CC-licens i förhållande till metadata och data.

Kontext för deponering av data

Andra saker som kan påverka i vilken kontext du vill deponera din data kan vara:

• Datasetets storlek, då vissa repositorier har begränsningar kring lagringsutrymme.
• Standarder, då vissa repositorier har specifika krav på datasetets filformat och struktur.
• Om du har skyddsvärda data.
• Format och huruvida metadata i förhållande till exempelvis bilddata kan hanteras.

Hitta ett repositorium

Du kan använda Re3data för att hitta rätt repositorium för ditt forskningsområde. Om ingen specifik tjänst finns kan du ta hjälp av Science Europes kriterier för att göra ett välinformerat val. Du kan också alltid fråga din Data steward.

Du kan också hitta mycket information om specifika repositorier på universitetets lokala bibliotekswebbplatser.

Exempel på repositorier

• Corpus-servern på Humanistlaboratoriet
• Research Data Journal for the Humanities and Social Sciences
• Dryad
• PANGEA ®
• Lunds universitets tjänst DataGURU – dataguru.lu.se