Rapportera missförhållanden med stöd av visselblåsarlagen
Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, trädde i kraft den 17 december 2021. Lagen gör det möjligt att i arbetsrelaterade sammanhang rapportera om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.
Från och med den 17 juli 2022 har universitetet en intern rapporteringskanal för rapportering av missförhållanden. Läs informationen här innan du rapporterar ett missförhållande.
- Syfte och omfattning
- Vad innebär lagen?
- Rapporterande person
- Missförhållande
- Allmänintresse
- Visselblåsare är skyddade
- Därför är du skyddad
- Offentlighet och sekretess
- Så rapporterar du om ett missförhållande
- Vad händer sedan?
- Information om Lunds universitets personuppgiftsbehandling i visselblåsarkanalen
Syfte och omfattning
Till grund för visselblåsarlagen ligger ett EU-direktiv vars syfte är att göra det enklare att rapportera om överträdelser av EU-regleringar inom områdena offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.
Direktivet syftar också till att öka skyddet för de som rapporterar om missförhållanden.
Den svenska "visselblåsarlagen" omfattar dessutom rapportering av missförhållanden som är av så allvarlig karaktär att allmänheten har ett intresse att dessa avhjälps.
Förhållanden som enbart rör den enskildes egen arbetssituation omfattas vanligtvis inte eftersom det finns andra mekanismer och ordningar för att hantera den typen av förhållanden (såsom skydds- och arbetsmiljöorganisationer).
Vad innebär lagen?
Visselblåsarlagen innebär att personer inte kan göras ansvariga för att till exempel ha brutit mot eventuell tystnadsplikt.
Detta gäller dock inte för tystnadsplikt gällande försvarsuppfinningar, uppgifter om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen eller information som rör nationens säkerhet.
Skyddet gäller inte heller för den som gör sig skyldig till brott genom rapporteringen.
Observera att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta med stöd av den grundlagsfästa meddelarfriheten.
Rapporterande person
De personer som är verksamma hos universitetet kan rapportera om missförhållanden som förekommer i universitetets verksamhet genom den interna rapporteringskanalen. Sådana personer är:
- arbetstagare,
- volontärer,
- praktikanter,
- personer som annars utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning,
- egenföretagare.
Missförhållande
Ett missförhållande kan vara handlanden eller underlåtenheter av allvarligare karaktär som exempelvis överträdelser av lagar, slöseri med det allmännas medel, brott mot regler om upphandling, finansiella tjänster, miljöskydd, strålsäkerhet, folkhälsa och personuppgifter.
Allmänintresse
Med missförhållande av allmänintresse menas att det finns ett generellt intresse eller behov som alla medborgare berörs av. Korruption och oegentligheter är i princip alltid sådana missförhållanden som är av allmänintresse.
Klagomål som avser en konflikt mellan den rapporterande personen och en annan arbetstagare omfattas inte, och inte heller situationer som endast rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande.
Visselblåsare är skyddade
Som rapportör av missförhållanden som omfattas av visselblåsarlagen är du skyddad mot repressalier. Detta gäller om du tillhör kretsen av rapporterande personer som skyddas av lagen. Studenter har inte detta skydd i egenskap av att vara student, men kan vara skyddad om han eller hon är arbetssökande, uppdragstagare, timanställd, arvoderad eller har liknande ställning vid universitetet.
För att omfattas av skyddet behöver du inte veta säkert att missförhållandet du rapporterar om är otillåtet. Det räcker med att du har rimlig anledning att misstänka att det är otillåtet.
Du som rapporterar om ett missförhållande måste uppge din identitet för att universitetet ska kunna bedöma om du tillhör kretsen som omfattas av lagens skydd. Din identitet skyddas då av sekretess, se mer nedan. Därför kan du inte vara anonym när du rapporterar om ett missförhållande enligt Visselblåsarlagen.
Därför är du skyddad
Skyddet ska säkerställa att den som rapporterar ett missförhållande inte straffas eller utsätts för repressalier av den som är arbetsgivare. Skyddet kan också utsträckas till andra personer så att ingen närstående till rapportören straffas.
Offentlighet och sekretess
Uppgifter i en rapport om ett missförhållande kan omfattas av sekretess. Detta gäller bland annat den rapporterande personens identitet, men kan också gälla andra uppgifter.
När någon begär att få ta del av handlingar eller uppgifter i ett visselblåsarärende gör universitetet därför alltid en så kallad sekretessbedömning som kan innebära att uppgifter som omfattas av sekretess inte lämnas ut. Ett beslut om att inte lämna ut allmänna handlingar kan av den som begär ut handlingar eller uppgifter överklagas till domstol.
Så rapporterar du om ett missförhållande
Du kan rapportera om ett missförhållande genom universitetets interna kanal. I kanalen kan du välja att lämna din rapport skriftligt, be om att få bli uppringd för att muntligt rapportera, eller be om att får ett fysiskt möte för att lämna din rapport vid ett möte.
Du når universitetets interna kanal via denna länk:
https://portalbas.adm.lu.se/rapportering-om-missforhallande
Du kan också lämna en skriftlig rapport med papperspost till universitetet med adressen Lunds universitet, Box 117, 221 00 LUND.
Rapporten ska innehålla en så tydlig beskrivning som möjligt av vari missförhållandet består och vem eller vilka det gäller.
Vad händer sedan?
Inom sju (7) dagar får du en bekräftelse på att universitetet tagit emot din rapport. Bekräftelsen innehåller ett diarienummer som du kan använda vid kontakt med universitetet.
Rapporten tas emot av särskilt utsedda behöriga personer, som bedömer om rapporten omfattas av visselblåsarlagen. Härefter bedömer de behöriga personerna riktigheten av det som rapporterats, och föreslår vid behov universitetet att vidta ytterligare åtgärder för att hantera det som rapporterats.
Om det behövs för utredningen, och du har lämnat dina kontaktuppgifter, kan du komma att bli kontaktad av en behörig person.
Inom tre (3) månader från bekräftelsen kommer du att få en återkoppling som talar om vilka åtgärder universitetet har vidtagit med anledning av rapporten.
Om det rapporterade inte omfattas av visselblåsarlagen, avgör universitetet hur det rapporterade ska tas om hand. Din identitet som rapporterande omfattas då inte av sekretess.
Behöver du råd och stöd inför en rapportering kan du vända dig till din arbetstagarorganisation.
Information om Lunds universitets personuppgiftsbehandling i visselblåsarkanalen
Lunds universitet behandlar personuppgifter i visselblåsarkanalen.
Personuppgifter i samband med rapport
När en rapport lämnas om ett missförhållande enligt visselblåsarlagen samlar universitetet in de personuppgifter som den rapporterande ombeds att ange i samband med rapporten.
Det är uppgifter om rapportörens namn, e-postadress, på vilket sätt man är verksamhet vid Lunds universitet, och eventuellt telefonnummer om man vill bli kontaktad på annat sätt än genom e-post.
Universitetet behandlar också andra personuppgifter som anges i samband med att en rapport lämnas i visselblåsarkanalen, som till exempel namn, befattning och arbetsplats på personer som omfattas av det rapporterade missförhållandet.
Rättsligt krav
Den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter är rättsligt krav, det vill säga att universitetet är skyldigt enligt lag att erbjuda möjlighet att rapportera om missförhållanden i en intern visselblåsarkanal.
Universitetet behandlar endast uppgifter som är nödvändiga för att uppfylla visselblåsarlagens krav på hantering av rapporter och uppföljningsärende.
Dessa kan ta del av uppgifterna
De som kan ta del av uppgifterna är av rektor utsedda behöriga personer, personer inom universitetet som behöver uppgifterna för att följa upp eller fatta beslut om en rapport eller för att hantera ett ärende som har sin grund i ett uppföljningsärende, personer med systemadministrationsbehörighet.
Vid behov av support kan systemleverantören och konsulter hos systemleverantören ta del av uppgifter, under sekretess.
Så länge sparas personuppgifterna
Uppgifterna sparas så länge som Arkivlagen (1990:782) kräver. Övriga uppgifter gallras när ärendet är slutbehandlat. Du kan inte begära att ta tillbaka de uppgifter som du lämnat in i visselblåsarkanalen.
Dina rättigheter enligt Dataskyddsförordningen
Du har ett antal rättigheter enligt Dataskyddsförordningen när universitetet behandlar dina personuppgifter.
Det är rätt till rättelse, rätt till registerutdrag, rätt till information, rätt till begränsning, rätt att invända, rätt att flytta dina uppgifter. Du kan vända dig till universitetets dataskyddssamordnare för information om hur du utövar dina rättigheter, dataskyddsombud [at] lu [dot] se.
Om du vill lämna klagomål på Lunds universitets sätt att hantera dina personuppgifter kan du vända dig till universitetets dataskyddsombud på dataskyddsombud [at] lu [dot] se, eller till Integritetsskyddsmyndigheten.
Personuppgiftsansvarig
Lunds universitet är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i visselblåsarkanalen.
Om du har frågor kan du vända dig till universitetets dataskyddssamordnare på dataskyddsombud [at] lu [dot] se.