Rapportera missförhållanden med stöd av visselblåsarlagen
Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, trädde i kraft den 17 december 2021. Lagen gör det möjligt att i arbetsrelaterade sammanhang rapportera in missförhållanden som är av så allvarlig karaktär att allmänheten har ett intresse av att de upphör.
Fördjupning:
Så rapporterar du ett missförhållande
Beskriv skriftligen den uppgift eller det förhållande som du vill rapportera. Beskriv även hur du har kommit i kontakt med uppgiften/förhållandet.
Skicka din rapport via e-post till förvaltningschef susanne [dot] kristensson [at] rektor [dot] lu [dot] se (Susanne Kristensson) eller till postadressen Förvaltningschefen vid Lunds universitet, 222 22 Lund. Märk ärendet/kuvertet ”Visselblåsning”.
Visselblåsare är skyddade
Som rapportör av missförhållanden som omfattas av visselblåsarlagen är du skyddad mot repressalier. Detta gäller om du kommit i kontakt med missförhållandet i ett arbetsrelaterat sammanhang, det vill säga som anställd, praktikant, arbetssökande eller liknande. Studenter omfattas inte av skyddet.
För att omfattas av skyddet behöver du inte veta säkert att missförhållandet du rapporterar om är otillåtet. Det räcker med att du har anledning att misstänka att det är otillåtet.
Därför är du skyddad
Skyddet ska säkerställa att den som rapporterar ett missförhållande inte straffas eller utsätts för repressalier av den som är arbetsgivare. Skyddet kan också utsträckas till andra personer så att ingen närstående till rapportören straffas.
Särskild kanal för rapportering
Senast den 17 juli 2022 ska offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda ha en intern visselblåsarfunktion för rapportering om missförhållanden som omfattas av den nya lagen. Universitetet arbetar för närvarande för att få en sådan funktion på plats.
Fakta om "visselblåsarlagen"
Bakgrund
År 2019 antog EU ett direktiv för att skydda visselblåsare, som nu träder i kraft genom nationell lagstiftning i medlemsstaterna.
Syfte och omfattning
Brotten som EU-direktivet om visselblåsning främst syftar till är brott mot EU-regleringar inom områdena offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.
Den svenska "visselblåsarlagen" omfattar dessutom missförhållanden som är av så allvarlig karaktär att allmänheten har ett intresse att dessa avhjälps.
Förhållanden som enbart rör den enskildes egen arbetssituation omfattas vanligtvis inte eftersom det finns andra mekanismer och ordningar för att hantera den typen av förhållanden (såsom skyddsorganisationer och Arbetsmiljöverket).
Vad innebär lagen?
Visselblåsarlagen innebär att personer inte kan göras ansvariga för att till exempel ha brutit mot eventuell tystnadsplikt.
Detta gäller dock inte för tystnadsplikt gällande försvarsuppfinningar, uppgifter om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen eller information som rör nationens säkerhet.
Skyddet gäller inte heller för den som gör sig skyldig till brott genom rapporteringen.
Observera att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta med stöd av den grundlagsfästa meddelarfriheten.