LTH-forskarna Joakim Eriksson och Maria Hedin har under flera år arbetat med forskning om virtuella naturupplevelser för äldre med demenssjukdom. VR-tekniken har använts på skånska äldreboenden och bidragit till positiva hälsoeffekter för de boende. Tekniken har resulterat i en produkt som nu används av demensvården och anhöriga till människor med kognitiv sjukdom. Förhoppningen är att simulatorn ska kunna bidra till en bättre demenssjukvård.
– När vi beskriver demenssimulatorn så brukar vi kalla den för en insiktssimulator. Med headsetet på huvudet kliver användaren in i en sorts inre monolog och får ur ett förstapersonsperspektiv uppleva de svårigheter som en person med kognitiv sjukdom kan stå inför i sin vardag, säger Maria Hedin.
I samarbete med demenssjuksköterskor och anhöriga till demenssjuka, samt finansiering och stöd från LU Innovation, Alzheimerfonden och Burlövs kommun, har forskarna kunnat utveckla sin VR-produkt.
Betydelsefullt stöd från LU Innovation
Joakim Eriksson säger att det hade varit svårt att ta simulatoridén vidare utan engagemanget från LU Innovation:
– Vi har ingen tidigare erfarenhet av att kommersialisera forskning och har fått mycket stöd kring frågor som rör juridiska aspekter, hur mycket vi ska ta betalt för licenser och hur vi ska tänka mer affärsmässigt. Vi har lärt oss massor och känner oss tryggare nu när vi tar vidare vår produkt till en större marknad.
Marknaden är främst demensvården, men även anhöriga och personer som arbetar i olika samhällsfunktioner.
– Det kan handla om kassörskan i livsmedelsaffären, busschauffören, hemtjänsten – alla som i sin yrkesroll interagerar med människor, säger Maria Hedin.
Simulatorn används i flera kommuner
En enkel vardagssituation kan bli skrämmande för en person som har bristande kognition. Som exempelvis att glömma att en anhörig gått bort. Simulatorn bidrar till en ökad förståelse för hur det kan kännas, vilket kan göra det lättare för utomstående att bemöta känslorna.
– Påminnelsen om att den anhöriga gått bort kan vara som att få dödsbeskedet om och om igen. Vem vill flera gånger om dagen uppleva de starka känslor som en anhörigs död ger? Ett värdigt bemötande är viktigt för att situationen inte ska bli ännu mer besvärlig och obehaglig för den demenssjuka, och det kan VR-produkten bidra till, säger Maria Hedin.
Demenssimulatorn har tagits emot väl av användarna, och flera kommuner använder nu simulatorn som en del av sina utbildningsprogram. Forskarna arrangerar användarträffar för att få kunskap om vad användarna tycker och hur produkten kan förbättras.
– Genom dialogen med dem kan vi justera tekniken baserat på vad de önskar och behöver, säger Joakim Eriksson.
På sin hemsida har forskarna lagt ut ett videoklipp som visar en exempelvy inifrån demenssimulatorn.
