Lunds universitet och Saco-S sitter i förhandlingar angående ordningen för årets lönerevision. Nya löner för Saco-S kollektiv beräknas kunna betalas ut i februari 2026. För OFR/S och Seko pågår centrala avtalsförhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna eftersom avtalen är tidsbegränsade och löper ut den 30 september 2025.
Dessa förhandlingar behöver slutföras för att parterna vid Lunds universitet ska kunna teckna förhandlingsordningar om den lokala lönerevisionsprocessen. Mer information kommer så fort de centrala avtalen är färdigställda.
Just nu arbetar chefer med att erbjuda sina medarbetare ett särskilt uppföljande samtal inför lönerevisionen. Samtalen följer upp vad som chef och anställd har kommit överens om i det senaste utvecklingssamtalet.
Senare i höst kommer du som är medlem i Saco-S (eller oorganiserad) att bli kallad till ett lönesättande samtal där din chef meddelar och motiverar din nya lön.
Du som är medlem i OFR eller Seko får efter årsskiftet, när de kollektiva förhandlingarna mellan universitetet och de två arbetstagarorganisationerna är avslutade, besked om och motivering av din nya lön i ett så kallat lönesamtal med din chef.
Läs gärna mer om lönerevision: Lönerevision | Medarbetarwebben (lu.se)
Diskussionen som förs i bakgrunden
Inför årets lönerevision yrkade Saco-S på att överge modellen lönesättande samtal för att istället gå tillbaka till kollektivavtalsförhandlingar. Tillbakagången skulle innebära att fack och arbetsgivare fastställer löner genom kollektiva förhandlingar istället för att chef och medarbetare fastställer lönen enskilt i ett lönesättande samtal.
– Vi har haft lönesättande samtal fullt ut sedan 2018 efter att det införts stegvis under tre år. Sen dess har vi haft flera långa förseningar och lagt mycket energi för att få systemet att fungera, trots detta är våra medlemmar, även de som är chefer, missnöjda när vi undersökt det. Många medlemmar misströstar över processen och upplever inte att de har inflytande över sin lön, trots att just det är ett av de grundläggande syftena med lönesättande samtal. Saco-S har lyssnat på sina medlemmar och kunde inte fortsätta med enbart mindre justeringar utan har nu dragit i nödbromsen och begärt kollektivförhandlingar istället. Problemet är att arbetsgivaren måste acceptera vårt yrkande för att det ska få effekt. Det är en ganska dålig nödbroms, säger Adam Brenthel, ordförande för Saco-S vid Lunds universitet.
Lunds universitet och Saco-S har, trots förda diskussioner, inte lyckats nå samsyn i frågan om lönesättningsmodell.
– Vi som arbetsgivare ser lönesättande samtal som en viktig dialog eftersom chefen och medarbetaren bäst kan bedöma och föra dialog kring mål, resultat och prestation. Lönerevisionerna vid LU har sedan ett antal år tillbaka börjat hitta en rutin där momenten är återkommande. Processen har inte har funnit sina former fullt ut än och att det kan finnas brister är vare sig ovanligt eller konstigt. Modellen ger chefer och medarbetare ett direkt ansvar i dialogen om lön vilket vi tror är bra. Vi bedömer att merparten av de problem som Saco-S har pekat på inte löses genom att överge modellen, utan genom att tillsammans arbeta för att förbättra den. Därför valde vi att stå fast vid lönesättande samtal som lönesättningsmodell, vilket också är huvudvägen i det centrala avtalet RALS-T, säger Dan Hyllberg, förhandlare för Lunds universitet från sektionen HR.
Eftersom Lunds universitet och Saco-S är oeniga om vilken lönesättningsmodell som ska tillämpas eskalerades frågan till central nivå. Arbetsgivarverket och centrala Saco-S bjöd in till en så kallad central konsultation med syfte att vägleda parterna vid universitetet vidare.
– I den centrala konsultationen fördes en dialog mellan Lunds universitet och lokala Saco-S tillsammans med centrala företrädare för Arbetsgivarverket och centrala Saco-S. Syftet var att tydliggöra vilka möjligheter som finns inom avtalet och att klargöra respektive parts ståndpunkt i frågan om lönesättningsmodell. Konsultationen resulterade i att de centrala parterna konstaterade att huvudriktningen enligt det centrala avtalet är lönesättande samtal, men att det är upp till de lokala parterna att hantera hur processen ska genomföras i praktiken. De centrala parterna lämnade bland annat medskicket att fortsätta dialogen om processen som har påbörjats men med ett starkare fokus på utvärdering av processens olika moment, hellre än att lägga för mycket fokus på själva lönesättningsmodellen, säger Dan Hyllberg.
Fråga till Saco-S: Vad händer nu?
– Inom Saco-S driver SULF att det lokala vetot mot lönesättande samtal ska återinföras så att de lokala fackrepresentanterna återfår inflytandet över fackets viktigaste fråga, medlemmarnas löner. Under tiden måste årets lönerevision genomföras för att medlemmarna ska få sina löneökningar och därför föreslår vi att lönesättande samtal genomförs på det vanliga sättet under hösten. Men den stora frågan om huruvida lönesättande samtal ska vara kvar eller inte måste redas ut, därför kommer förhandlingsordningen bara gälla januari ut. Vi yrkar fortfarande på en kollektivförhandling och vi anser att högskolesektorn kräver en lönerevision som är anpassad för lärosätena. Ett universitet är inte som vilket företag som helst på arbetsmarknaden och den särprägeln måste parterna ta hänsyn till, säger Adam Brenthel.
Fråga till Lunds universitet som arbetsgivare: Vad händer nu?
– Årets lönerevision kommer att genomföras under hösten med lönesättande samtal som metod. Vi är angelägna om att processen ska fungera bättre och därför tar vi med de erfarenheter som framkommit i dialogen hittills och vi kommer att fortsätta föra samtal med Saco-S om hur vi långsiktigt kan utveckla en lönerevisionsprocess som fungerar väl för både medarbetare och verksamhet, säger Dan Hyllberg.