Campusplanen riktar sig till alla som arbetar med campusutveckling, från universitetets egna verksamheter till fastighetsägare och stadsbyggnadskontor på berörda kommuner. Den ska fungera som vägledning för framtida byggnadsprojekt och lokalutveckling och har arbetats fram under tre års tid. Planen inkluderar både långsiktiga mål och konkreta behov från olika delar av verksamheten.
Campusplanen gör universitetet proaktivt och skapar en beredskap för en långsiktig utveckling av campus och våra lokaler. Planen är en viljeyttring som beskriver vad universitetet behöver för att fortsätta sin positiva utveckling.
Ett trivsamt och väl fungerande campus är en viktig faktor för både studenternas och medarbetarnas arbetsmiljö. En omhändertagen campusmiljö placerad i rätt sammanhang är också något som får studenter att söka sig hit och trivas. Tillsammans med forskning och undervisning i världsklass är det en del av Lunds universitets varumärke.
– Vi har med planen försökt visa en helhet som stärker universitetets identitet. Vårt mål är att campus ska vara den plats där man i första hand väljer att vara när man studerar eller jobbar, för att det är trivsamt, funktionellt och tryggt, säger Madeleine Starck, projektledare på campusutvecklingskontoret på LU Byggnad.
En ny modell för campusutveckling
Campusplanen är framtagen av campusutvecklingskontoret på uppdrag av campusutvecklingsrådet, två nya enheter som bara funnits sedan 2021. Att planen har tagits fram på egen hand av universitetet är ett unikt sätt att arbeta på sett ur ett nationellt perspektiv. Under arbetet har en viktig samverkan skett med fastighetsägare och andra externa parter.
Planen har vuxit fram genom ett omfattande arbete med fakultetsöverskridande workshoppar, remissrundor och dialoger med verksamheten. Workshopparna har lagt grunden, där medarbetare och studenter berättat om sina behov, sin vardag och sin syn på framtidens lärandemiljöer och arbetsplatser. Under remissrundan (våren 2025) inkom även flera synpunkter som ledde till justeringar och förtydliganden.
– Workshopparna har varit avgörande för att fånga upp behoven från verksamheterna, något som vi på campusutvecklingskontoret inte kan identifiera på egen hand, säger Kaisa Diurson från campusutvecklingskontoret på LU Byggnad.
Det har också hållits geografiska workshoppar för varje campusområde där både respektive kommuns stadsbyggnadskontor och representanter från verksamheter och fastighetsägare i området har bjudits in. Syftet har varit att samla kunskap och skapa möten mellan olika aktörer med insyn i platsens utveckling.
Inom Lunds campus, som är långt och vidsträckt, identifierades flera viktiga stråk och noder för att binda samman campusområdet, särskilt med tanke på sjukhusflytten och etableringen i Science Village. I Malmö planeras samlokalisering av Konstnärliga fakultetens tre högskolor. I Helsingborg satsas bland annat på ett nytt center för handel och logistik i universitetets befintliga lokaler, samtidigt som det växer fram en ny stadsdel och ett innovationsdistrikt runt campus som kan innebära stora strukturella förändringar.
– Planen lyfter väven och stråken mellan campus noder. Det gör den för att vi ska behålla den fina och gröna utemiljö som vi inte minst kan erbjuda på campus Lund. Hur vi utformar stråken blir extra viktigt för att minimera avstånden mellan olika noder som i framtiden kan bli längre vid en eventuell etablering i Science Village. Då gäller att de är rätt placerade och är planerade för rätt sorts transportmedel efter vad universitetet behöver, så att campus blir både lätt att hitta på och att de knyter ihop våra olika platser, säger Madeleine Starck.
Campusplanen samverkar med Lunds kommuns översiktsplanering, där universitetets campus ingår i Lunds innovationsdistrikt, en övergång från Kunskapsstråket. När kommunen lämnar den tidigare gemensamma benämningen Kunskapsstråket har delar av det blivit till ett nytt Campusstråk för universitetet. Stråken mellan noderna utgör väven som binder samman campusmiljöerna till en helhet.
– Vi har ett fantastiskt campus på välfungerande och strategiska platser i kommuner som vi samverkar bra tillsammans med. Våra campus är också väl integrerade med omkringliggande stadsdelar. Campusplanen visar på värdet av att allt hänger ihop och i planen visar vi på hur universitetets byggnader och miljöer förbättras genom att förstärka de noder som kan samnyttja funktioner för att göra studieplatser och arbetsplatser bättre, säger Madeleine Starck.
Fem strategier
Campusplanen är inte ett statiskt dokument, utan ett ramverk som ska kunna användas under lång tid. När behov uppstår kommer uppdateringar att göras. Planens uppdelning i sektioner underlättar även för att kunna revideras vid behov, exempelvis vid större kommande förändringar i Malmö, Helsingborg eller Science Village. Däremot är de övergripande strategierna och hållbarhetsprinciperna framtagna och utformade för att stå sig över tid och tänkta att fungera som ett stöd för att bedöma om nya platser, lokaler eller förändringar passar in i helheten.
Utifrån det som kommit ut ur workshopparna och dialogmötena har fem strategier vuxit fram som utgör kärnan i planens riktning. Strategierna i korthet:
- Campus hela dagen: Skapa miljöer med service, attraktiva arbetsplatser, mötesplatser och informella ytor som främjar socialt liv, samverkan och tvärvetenskapligt utbyte.
- Universitetet som attraktiv stadsmiljö: Utveckla verksamheter och delade gemensamma platser som stärker stadsliv och trygghet, och gör campus till en levande del av stadens struktur.
- Täthet och närhet genom aktiva noder: Identifiera strategiska platser som universitetets noder – representativa och lokala – för att skapa identitet och vardagsrum i mänsklig skala.
- Arkitektonisk karaktär och kvalitet: Bevara och utveckla universitetets byggnader och utemiljöer med höga arkitektoniska värden från olika tidsepoker.
- Utemiljö och grönska som prioriterad resurs: Främja hälsa, rekreation och forskning genom tillgängliga grönytor som fungerar som sociala vardagsrum och testbäddar.
Sex olika hållbarhetsprinciper genomsyrar alla strategier med särskilt fokus på mobilitet, gröna miljöer och resiliens.
– Vi har valt att inte föreslå stora nybyggnationer, utan fokuserar på att förbättra och förädla det befintliga. Ett bra exempel är hur universitetet har utvecklat byggnader som SOL, LUX och Forum Medicum, där gammalt och nytt möts, som fungerar både estetiskt och funktionellt, säger Kaisa Diurson.
Campusplanen lyfter även utemiljöerna och värdet av att behålla de gröna och attraktiva miljöer vi har inom våra campus. På Lunds norra campus arbetar universitetet med att skapa tätare stråk och noder, få ner skalan och föra ut aktiviteter mot gatan. Det saknas idag längs delar av Sölvegatan och inom LTH. Det är en utmaning att arbeta i mindre skala inom LTH, eftersom området är utformat med hus i park enligt Anselms vision. Målet är att skapa en känsla av rörelse, trygghet och kontakt med vad som händer inne i byggnaderna.
– Det märks att det har funnits en efterfrågan på denna uppdaterade campusplan. Både Akademiska hus och kommuner har börjat agera och samverka utifrån planen, säger Kaisa Diurson.
De verksamheter som vill veta mer om campusutvecklingsplanen är välkomna att höra av sig till campusutvecklingskontoret.
Läs mer: