Finns det spioner vid universitetet?
– Det korta svaret är ja. Universiteten är i allmänhet inte själva ett mål för främmande makts underrättelseverksamhet utan ett medel för att komma åt eftertraktad information eller odla personkontakter för framtida bruk. Spionen lägger som bekant pussel, också i betydelsen att arbeta långsiktigt.
Hur nästlar de sig in och vad är de ute efter?
– Den stora fördelen med universiteten är att de står för en öppen kultur. Detta är deras styrka, men gör dem samtidigt lätta att infiltrera och bedriva spionage inom eller under täckmantel av legitim akademisk verksamhet. Spionaget kan gälla skyddsvärda metoder eller resultat, men också mer svåravgränsade områden som personfrågor eller institutionella förhållanden. Universitet kan också utnyttjas indirekt för inslussning av agenter i ett land där det egentliga målet är svårare att infiltrera.
Upptäcks de oftast eller går de under radarn?
– Spionen uppträder inte som i filmer, särskilt inte i universitetsmiljön. Här handlar det främst om att vara trevlig och social, vilket inte direkt är egenskaper som väcker misstankar. De fall som upptäcks är förmodligen en liten del där någonting gått fel eller där den egna säkerhetstjänsten tipsats av inhemska eller utländska kolleger om en person.
Hur gör man för att upptäcka spioner?
– Det primära är att vara medveten om att spionage faktiskt förekommer och att inte bortförklara egendomligheter som otänkbara. Det är sedan viktigt att det finns en elementär plan för hur institutioner kan agera och att personalen känner till denna. Detta kan också motverka överreaktioner och spionhysteri, något som kan åstadkomma stor skada både för enskilda och för verksamheten.
Vilka fakulteter är mest utsatta enligt dig?
– Självklart de verksamheter som hanterar känslig information som på något sätt kan vara åtråvärd för främmande makt eller andra aktörer med liknande avsikter. I de fall där universitet utnyttjas för acklimatisering och inslussning av agenter kan i princip alla fakulteter vara aktuella. Stasis verksamhet för att infiltrera teologin berodde inte på något intresse för kyrkliga angelägenheter utan på att detta var ett öppet mål och en lämplig täckmantel för säkerhetshotande verksamhet.
Hur tycker du att politiker och lärosäten i allmänhet hanterar hotet från spioner?
– Detta var länge en icke-fråga men några uppmärksammade fall har ändrat på saken. Den allmänna medvetenheten om riskerna är dock fortfarande begränsad.
Hur är beredskapen på Lunds universitet och på lärosäten generellt?
– Beredskapen har blivit bättre, men har förbättrats från en låg nivå.
Var kommer spionerna ifrån?
– Spioner kommer i en del fall inte från uppdragsgivarens land eller uppträder under falsk identitet. Spionen är i dessa fall bara utföraren, det viktiga är att se de bakomliggande aktörerna och deras syften.
