Som tidigare nämnts I LU-nytt så har en enkät skickats ut till ett slumpmässigt urval av teknisk-administrativ (T/A) personal på universitetet om deras AI-användning. Undersökningen genomfördes inom ramen för universitetets satsning på digitalisering och AI. Svarsfrekvensen landade på 49 procent, vilket är tillräckligt för att ge en bild av nuläget. Och bilden är splittrad. Nu har enkäten följts upp med ett antal djupintervjuer.
Resultaten visar att de flesta inte använder AI alls ellr väldigt sällan. De vanligaste orsakerna är flera:
- Verktygen upplevs inte som relevanta för arbetsuppgifterna
- Tidsbrist och andra prioriteringar
- Bristande kunskap, stöd och utbildning
- Skepsis till AI:s kvalitet och tekniska lösningar
- Oro för integritet, säkerhet och miljöaspekter
- Rädsla för kompetensförlust eller att arbetet blir mer rutinartat
- Etiska eller principiella invändningar
Flera kommentarer i enkäten sätter ord på tveksamheten:
- ”Jag vet inte hur och till vad jag skulle kunna använda det i mitt arbete.”
- ”AI ger ofta fel information. Bättre att lita på erfarenhet och normala källor.”
- ”Orsaken är nog att jag inte vet vad som händer med informationen jag lägger in där.”
Stora skillnader i hur AI används
En del medarbetare använder AI regelbundet, till exempel för att översätta texter, skriva om formuleringar, söka information eller skapa presentationer. En av dem är Andrea Nord, administrativ koordinator vid LTH, som berättar hur arbetet blivit både snabbare och roligare sedan hon började använda Copilot.
– Jag lär mig nya saker av Copilot, och ett protokoll går nästan dubbelt så snabbt att skriva nu, säger hon.
Effektivitet och försiktighet
För vissa handlar nyttan främst om att hantera stora mängder information. Ann-Charlotte Olsson vid sektionen Ekonomi har till exempel använt AI för att sortera och analysera tusentals supportärenden.
– För sådana här grejer är det jättebra. AI hjälpte mig att se mönster och kategorisera frågor som annars hade tagit enormt mycket tid, säger hon.
Andra är mer försiktiga. Anders Nilsson, forskningsingenjör vid Institutionen för reglerteknik, ser potential men betonar vikten av kritiskt tänkande.
– Det är bara att testa – så länge inget dyrt kan gå sönder, säger han, och beskriver AI som ”en sökmotor på steroider” som kan hjälpa till att generera kod, men också skapa nya problem om man inte granskar resultatet noggrant.
Skepsis och nyfikenhet kan gå hand i hand
Alla delar inte entusiasm inför tekniken, men även skeptikerna följer utvecklingen noga. Fanni Faegersten, forskare och internationell koordinator vid HT, använder inte AI i sitt dagliga arbete – ett medvetet val som bottnar i både språkglädje och ett humanistiskt perspektiv.
– Jag tycker det är spännande med språk, och jag vill inte ha den hjälpen – det är det som är roligt, säger hon.
Samtidigt ser hon potential inom forskning och administration.
– Inom till exempel antikforskningen kan AI hjälpa oss att analysera stora datamängder eller visualisera föremål på nya sätt. Men det är viktigt att människan behåller kontrollen och det kritiska tänkandet, säger hon.
Där AI används – används det flitigt
Bland de som använder AI ofta är språkhjälp, textbearbetning och översättning vanligast. Många använder också verktygen för att sammanfatta långa mejltrådar, göra research, få idéer eller skapa presentationer.
För Andrea Nord har det till och med lett till ett roligare arbetsklimat.
– Jag är mindre stressad och har mer tid att umgås med kolleger. Vi har fått bättre möten tack vare bättre protokoll, säger hon.
Behov av mer stöd och utbildning
Enkäten visar att AI har börjat hitta sin plats i vissa delar av organisationen, men också att många känner sig osäkra på hur tekniken kan användas på ett meningsfullt sätt.
Behovet av utbildning, stöd och dialog kring både möjligheter och risker är tydligt – och arbetet med att utveckla universitetets digitala kompetens fortsätter.
