Det är mitt på dagen i Tambopatas regnskog i Peru. Den tropiska värmen är tryckande, nästan olidlig. Roberto García-Roa har varit uppe hela natten och är rejält trött av sömnbrist. Men strax kommer han att belönas med en oförglömlig möjlighet, att på bild lyckas fånga en knivskarp strid på liv och död.
Framför honom har en insektshona börjat slåss mot en respektingivande giftspindel. När den frenetiska kampen plötsligt pausar blir det tydligt att insektshonan går segrande ur striden. Honan har levererat ett paralyserande stick och inväntar nu bara dess verkan, så att hon sedan kan dra hem bytet som ska bli till levande föda för hennes ungar.
– Det är sällan man får möjlighet att -observera en sådan händelse, berättar Roberto García-Roa.
Nyligen har det unika fotot från närkampen i regnskogen blivit utsett till en av vinnarna i en internationell fototävling. I samma tävling vann Roberto García-Roa även ett pris med en annan bild, som skildrar den sorgliga och svåra situationen för de utrotningshotade schimpanserna i Västafrika. Den unge schimpanshanen på fotot har räddats från tjuvjägare, men måste sitta i fångenskap i väntan på att kanske få en framtid i frihet.
– Tyvärr gör bristen på lämpliga naturmiljöer att det blir allt svårare att hitta platser där man kan frisläppa de räddade schimpanserna, säger Roberto García-Roa.
De senaste åren har Roberto García-Roa vunnit ett antal olika priser i internationella fototävlingar. Som forskare i biologi i Lund är han inriktad på att studera djurs beteenden och evolutionens två huvudsakliga processer: naturlig selektion och sexuell selektion. Syftet med forskningen är att förstå hur evolutionens krafter har påverkat exempelvis artrikedom, skillnader i livskraft hos olika djurpopulationer och hastigheten på utdöende av hotade arter.
För Roberto García-Roa känns det självklart att fotograferandet är av värde för den forskning som han bedriver. Han anser att fotograferandet är ett av sätten som man kan använda för att bygga broar mellan forskare och allmänheten. En del av uppdraget som forskare är ju att kommunicera med det omgivande samhället, påtalar han.
– Om vi inte gör det så kan vi riskera att inte ha något mer att studera, antingen på grund av bristande forskningsanslag eller för att arterna vi vill studera kan komma att dö ut, säger han.
