Å ena sidan kan det mycket väl vara så att fler hade lärt sig snabbare och mer om undervisningen varit på svenska, å andra sidan måste hänsyn tas till internationaliseringen, och att då försvåra eller helt utestänga studenter från olika grundutbildningar bara för att deras kunskaper i svenska håller för låg nivå är knappast oproblematiskt, ­menar han.

Dessutom blir det svårare att rekrytera internationella forskare och lärare om det finns för få kurser på engelska för dem att undervisa på.

Mer fortbildning

Många studenter är duktiga på engelska, inte sällan duktigare än sina lärare. Inte minst när det gäller flytet när de pratar. ­Fabian Beijer menar att det skulle kunna leda till att lärares ämneskunskaper och lämplighet ifrågasätts på ett mer allmänt plan av studenterna. Särskilt om lärarna ibland har svårt att uttrycka exakt det de menar och saknar strategier för att hantera det.

– Jag tycker att chefer och ­studierektorer har ett ansvar att försöka planera så att lärare inte hamnar i sådana obekväma situationer.

– Om lärosäten vill ha ett stort utbud av kurser på engelska bör man utveckla och erbjuda fler fortbildningskurser för medarbetarna så att de är väl förberedda att undervisa på engelska. Det gäller att skapa goda förutsättningar, säger han.