Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nå dina träningsmål och få pengar tillbaka!

Kvinna springer efter en morot på en pinne. Teckning.
Ill. Dalle E

Sätt upp ett mål för din träning under en till fyra månader och betala in en tusenlapp. Pengarna får du tillbaka om du uppnått ditt mål. Tokigt? Kanske, men i en studie av professorn i nationalekonomi, Erik Wengström och hans kollegor, visade sig greppet vara riktigt ­effektivt jämfört med kontrollgrupperna.

Porträtt av man. Foto.
Erik Wengström är professor i national­ekonomi. I sin forskning inriktar han sig på beslutsfattande, risk och hur beteenden påverkas av incitament. Foto: Sacha Panasenko

– Jag har länge intresserat mig för hur människor beter sig i strategiska situationer, och tittar man spelteoretiskt på det så kan ut­fallet bli sämre för alla inblandade om var och en bara gör det som är bäst för en själv. Detta ledde också till ett intresse för hur man kan agera strategiskt mot sitt framtida jag. Kan jag genom mina handlingar idag göra så att mitt framtida jag beter sig bättre?

Träningsincitamentet ingick i vad Erik Wengström kallar Friskis och Svettisprojektet, som började för ungefär åtta år sedan. 

Bakgrunden var att människor är dåliga på att lyckas fullfölja ambitioner som är bra för dem. 

Får pengar tillbaka för träning

I projektet fick deltagarna betala in ett belopp, som sedan betalades tillbaka om de höll sin del av avtalet och tränade ett visst antal gånger under testtiden. Sedan fanns en kontrollgrupp som fick formulera sina mål men inte erbjudande om att knyta betalningen till dem och en kontrollgrupp som bara fyllde i en enkät. 

Det visade sig att mål i sig hjälper, då båda grupper tränade mer än kontrollgruppen som bara fyllt i enkäten, men gruppen som betalat in pengar gick oftare till gymmet och följde sina planer noggrannare.

– Jag och mina kollegor, bland andra Pol Campos-Mercade, har efter detta gjort två studier där vi bland annat betalade 200 kronor till en grupp för att de skulle vaccinera sig mot covid-19. Även här var det fler som gjorde som de sade när det fanns ett ekonomiskt incitament. Här fanns dessutom ytterligare en kontrollgrupp som inte fick pengar, men som skulle skriva upp argument för att övertyga andra att vaccinera sig. Den sista gruppen utmärkte sig emellertid inte.

Kritik mot att använda pengar som morot

Pengar verkar effektivt, men Erik Wengström framhåller också att det finns kritik som menar att just pengar kan tränga undan andra typer av motivation, eller till och med fungera tvingande. I den ena studien gjordes en uppföljning för att se om de som fått pengar för att vaccinera sig även tog nästa dos. Det fanns ingen minskning i benägenheten. 

Erik Wengström menar att ekonomiska incitament kan vara effektiva särskilt när man befinner sig i en exceptionell situation såsom pandemin. Även med träning funge­rade det, men han framhåller att projekten inte på ett tydligt sätt nått personer som motsätter sig vaccinering, eller verkligen inte vill träna. Snarare handlar det nog om att det gett en högre medvetenhet och bättre motivation till personer som redan ville, men inte kommit sig för.

I en företagsmiljö kan det vara svårt att koppla incitament till olika mål, då det finns risk att andra viktiga mål åsidosätts. 

Har testat hemma

Avslutningsvis berättar Erik Wengström att han testat en variant av metoden i hemmet. Barnen i huset fick 200 kronor var i utbyte mot att det skulle vara rent i hallen i en månad. För varje klädesplagg som var slängt på golvet, eller skor som låg mitt i vägen så drog han av tio kronor. 

– Det blev en viss skillnad, men som sagt, det är lättare att arbeta med incitament kring en exceptionell händelse än att bygga en vana.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English