Jessika Roswall använder ordet ”utrotningshotade” när hon beskriver bristen på svenskar inom EU:s institutioner. En risk är att förståelsen för svenska intressen urholkas och inte tillvaratas i Bryssel och i Luxemburg. På hemmaplan är risken att svenskarnas förtroende för EU undergrävs.
EU upplevs som krångligt
Vid en konferens i Lund i somras om samarbetet mellan olika europeiska lärosäten berättade hon om studenter hon träffat som ser EU som krångligt och byråkratiskt.
– Jag vill be er att se EU:s institutioner som en möjlig karriärväg. Det finns ingen bättre plats än Bryssel om man vill hitta lösningar på stora frågor som säkerhet och klimat, sa hon till universitetsrepresentanter från talarstolen.
När Emmanuel Macron blev Frankrikes president 2017 tog han initiativ till Europauniversitet. Idag läser 75 procent av alla studenter i Sverige vid något av de 19 svenska universitet som ingår i någon Europauniversitetsallians. Betydelsen kan inte nog betonas, menar Jessika Roswall när LUM får en pratstund.
– För att få den riktiga spetsen behöver vi ha utbyte med andra länder och universitet, det är det ena. Det andra är det större perspektivet där EU har halkat efter vad gäller forskning, utveckling och konkurrenskraft. För att komma ikapp konkurrentländer måste vi samarbeta mer inom unionen.
Viktigt med utbyte
– Jag tror att Europauniversitet och utbyte mellan lärosäten är något som alla tjänar på, enskilda universitet, medlemsländer och EU – men i synnerhet studenterna.
Studenter som läser delar av en utbildning utomlands kan öka villigheten att längre fram arbeta inom EU, tror hon.
– Svenska universitet har en viktig uppgift att informera om möjligheterna till utbyte och karriär inom EU. Entusiasmen finns men går att utveckla.
