Mycket i propositionen är ännu inte helt klart och det råder fortfarande stor osäkerhet om hur vissa centrala initiativ kommer att utformas. Med tanke på att propositionen även innebär en omfördelning av forskningsresurser både mellan och inom lärosäten, kommer även utbildningen indirekt att påverkas.
Forskningspropositionen fastställer tydligt att målet för forskningspolitiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Detta är helt i linje med universitetets mål och det vi redan arbetar för.
Propositionen utgår från en analys av samhället och forskningens tillstånd som vi också känner igen och delar. Bland annat bygger den på Mario Draghis rapport ”The future of European competitiveness” (2024), enligt vilken Europa och Sverige tappar i konkurrenskraft och innovationsförmåga i förhållande till USA och Asien (särskilt Kina). En annan utgångspunkt är att svensk forskning är bra men borde kunna vara bättre (se bland annat Forskningsbarometern 2023). Man skriver ”Sverige står sig bra när det gäller kvantitet, antalet vetenskapliga publikationer, men inte i genomslag”.
Propositionen presenterar ett stort antal satsningar vars syfte är excellens, internationalisering och innovation. En stor del av satsningarna är ekonomiska. Men propositionen innehåller också flera andra viktiga åtgärder som till exempel ”en utredning om lärosätenas associationsform” och ”ett gemensamt ansökningssystem för forskningsfinansiering”.
Forskningspropositionen innehåller ett stort antal ekonomiska satsningar (sammanfattningstabellen innehåller 56 satsningar).
Dessa kan delas in i fem kategorier:
- Omfördelning av och nya konkurrensutsatta forskningsanslag
- Utvärdering av de befintliga strategiska forskningsområdena (SFO:er) och eventuellt omfördelning av medlen
- Satsningar på spetsforskning (8 nya SFO:er, excellenskluster för banbrytande teknik, medel för banbrytande forskning och excellenscentrum)
- Riktade satsningar och forskningsprogram (36 stycken)
- Satsningar på forskningsinfrastruktur
Regeringen är tydlig: man vill fördela forskningsanslag till de områden och de lärosäten som bäst kan uppfylla målen: excellens, internationalisering och innovation. Därför kommer man att använda indikatorer för bibliometri (topp 10), konkurrensutsatta medel (med stor vikt på EU-medel) och strategisk rekrytering. Detta kommer att skapa en spiral, där de som får mera externa medel också får större forskningsanslag, medan de som får mindre konkurrensutsatta medel dessutom får mindre anslag.
Lunds universitet har alla möjligheter att klara sig bra i framtiden. Det genomförs mycket excellent forskning vid universitetet; även om andelen topp 10-publikationer har sjunkit något. Lunds universitet har varit framgångsrikt på att söka och få EU-medel, men nu måste vi anstränga oss ännu mer. Vi är också framgångsrika när det gäller innovation; flest patent och startupföretag kommer från Lund. Vi har stora möjligheter, men det kommer att kräva mycket arbete av forskarna, institutionerna, fakulteterna och hela universitetet.
/Per Mickwitz
Läs mer:
- Forsknings- och innovationspropositionen ”Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta” (2024)
- Mario Draghi ”The future of European competitiveness” (2024)
- Forskningsbarometern 2023
- Lunds universitet toppar patentliga
