”Det finns betydligt fler möjligheter för humaniora och samhällsvetenskaperna än vad vi fruktade skulle bli fallet. Även om de knappt nämns i propositionen, så gör de det på rätt ställen. Dessa perspektiv ska belysas i de flesta satsningar som omnämns och det är ett viktigt medskick att alla måste vara med från början och delta i den tidiga utformningen av projekt”, skriver Erik Renström i ett mejlsvar till LUM.
Tydligt riktade satsningar
Han betonar att en stor del av satsningarna i forskningspropositionen sker i form av utlysningar som enskilda forskningsledare får söka, vilket kommer att kräva mycket engagemang. Erik Renström pekar också på goda möjligheter att stärka nationella samarbeten med andra lärosäten inom vissa områden, något han anser skulle gynna svensk forskning i stort. ”Vi konkurrerar ofta bäst när vi gör det motsatta – samarbetar”, skriver han.
En besvikelse i forskningspropositionen är att den politiska styrningen av forskningen ökar. Det blir inga rejäla tillskott vad gäller de medel som lärosätena styr över. Tvärtom är alla satsningar tydligt riktade.
En annan besvikelse är tillskottet till MAX IV som är betydligt lägre än de 100 miljoner som hade behövts. I år blir det 50 miljoner, nästa år 55 miljoner, 65 miljoner 2027 och 90 miljoner 2028.
Inget till profilområden
Den förra regeringens aviserade satsning på statligt finansierade profilområden sopas under mattan av regeringen Kristersson. Erik Renström ser ändå positivt på framtiden för universitetets fem egna profilområden som initierades med förhoppningen om stora statliga tillskott.
”De har spelat en viktig roll för att stärka tvärvetenskapliga samarbeten, vilket vi ser kan komma att bli en stor fördel. Deras förutsättningar ser lite olika ut, men en del kan absolut höra till dem som drar nytta av FOI-propositionens satsningar. Att främja dessa tvärvetenskapliga miljöer är något vi ser som viktigt, men det kommer tills vidare att vara universitetets eget ansvar”, skriver han.
