Forskarna får stöd genom EU:s prestigefyllda ERC Starting Grants som totalt delar ut 8,4 miljarder kronor till 478 forskare runt om i Europa.
Pristagarna är Johan Miörner som forskar i kulturgeografi, Camila Consiglio, som forskar i systemimmunologi och Jacob Vogel, som forskar om neurodegenerativa sjukdomar. Sammanlagt får de dela 50 miljoner kronor.
John Miörner: Forskningsprojekt om decentraliserade infrastrukturlösningar
Projekttitel: Socio-technical modularity and the decentralization of infrastructure (DECENT)
Vad handlar forskningsprojektet om?
– Projektet handlar om decentraliserade och modulära lösningar för infrastruktur. Storskaliga infrastrukturer med en stark grad av centralisering, för energi, vatten, transporter och matförsörjning, har länge setts som den självklara normen för moderna samhällen. Men i dag testar allt fler städer andra vägar – med mindre, mer lokalt anpassade system som lokala elnät, småskalig avloppsrening, mikromobilitet och kortare livsmedelskedjor.
Camila Consiglio: Att förstå immunförsvarets roll i fertilitet
Projekttitel: Fertilimmune
Kan du berätta kort om ditt forskningsprojekt och vilka problem du vill lösa?
– Infertilitet drabbar ungefär en av sex vuxna globalt. Dagens fertilitetsbehandlingar tar sällan hänsyn till de underliggande orsakerna, vilket resulterar i att endast omkring 30 % leder till graviditet. Det blir alltmer tydligt att reproduktion och immunförsvar är djupt sammankopplade, vilket gör immunsystemet till ett lovande mål för fertilitetsbehandling. Mitt ERC Starting Grant-projekt "fertiliMMUNE" syftar till att identifiera mekanismerna för hur immunförsvar och reproduktionsförmåga påverkar varandra och identifiera nya mål för fertilitetsbehandling.
Jacob Vogel: Simuleringar av Alzheimers sjukdom på individnivå
Projekttitel: TauTime
Beskriv ditt forskningsprojekt och vad som inspirerat dig till detta arbete
– I projektet ska vi ta kända eller hypotetiska biologiska mekanismer som beskriver hur Alzheimers sjukdom sprider sig genom hjärnan, och kombinera det med data från patienter med Alzheimers sjukdom. Detta ska vi sen bygga in i en beräkningssimulering – en slags datormodell av verkligheten – för hela sjukdomsprocessen. Simuleringen kan fungera som ett sätt att utföra vissa typer av mekanistiska experiment som inte skulle vara möjliga att göra på verkliga människor. Vi ska också individualisera dessa simuleringar, ungefär som det populära digitala tvillingkonceptet, för att förutsäga den framtida utvecklingen av sjukdomen på individuell patientnivå.
Läs hela artikeln på lu.se: Tre lovande forskare får dela på 50 EU-miljoner.