Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Här hämtar forskningsprojekten sina proteiner

Kvinna i vit rock i ett laboratorium. foto
Genom att experimentera sig fram kan man på Lund Protein Production Platform, LP3, till­verka unika proteiner som sedan används i forskningens tjänst. På bilden Ewa Krupinska, forskningsingenjör vid LP3. Foto: Kennet Ruona

Lund Protein Production Platform, LP3, har sedan starten år 2012 producerat proteiner till cirka 300 forsknings­projekt – allt från läke­medelsutveckling till hållbara kemiska processer.

Trots sin ofattbara litenhet har proteiner ett gigantiskt värde för en lång rad forsknings­projekt. Därför har tillverkningen av proteiner vid LP3 nu blivit utnämnd till en av Lunds universitets tre plattformar vad gäller forskningsinfrastrukturer av hög strategisk betydelse.

Humanbiologen Wolfgang Knecht och biokemisten Derek Logan visar runt i LP3:s laboratorieutrymmen på Sölvegatan. Vi kastar oss genast ut i ett hjärnskrynklande perspektiv på tillvarons storlek. Wolfgang Knecht pekar på en hängande remsa med pipettspetsar, alltså de små ändarna som används på pipetter när man ska suga upp vätska.

– En sådan här pipettspets kan hantera så lite som 20 nanoliter, säger han.

Man i blå skjorta i ett laboratorium. foto
Wolfgang Knecht är ­universitetslektor i molekylärbiologi samt föreståndare för LP3. Foto: Kennet Ruona

Det motsvarar 20 ynka miljarddelar av en liter. Ännu mer fascinerande är att denna extremt lilla mängd vätska innehåller ett ofantligt antal av de eftertraktade nyckelspelarna, proteinerna. Närmare bestämt cirka tusen miljarder, 1 000 000 000 000, av dem.

Proteiner till hundratals projekt

Sedan starten år 2012 har LP3 producerat proteiner till sammanlagt ungefär 300 forskningsprojekt. Varje projekt behöver hjälp med att få fram en eller flera unika proteintyper som kan fungera för just de forskarnas frågeställningar. Såväl medicin­are som naturvetare och teknologer använder kompetensen vid LP3. Det är forskare både från Lunds universitet och andra lärosäten samt även en del forsknings- och utvecklingsföretag.

Projekten kan röra allt från läkemedelsutveckling till hållbara kemiska processer. I ett fall ville forskare specifikt testa om en patient hade utvecklat antikroppar mot ett visst protein för att se om patienten drabbats av en särskild bakterie. I ett annat fall behövde forskare få tillverkat ett protein för att kunna undersöka funktioner hos en ­exotisk organism som man hittat i Antarktis is.

Världsomspännande forskning

Eftersom proteiner har en lång rad centrala funktioner hos levande varelser så är forskningen på proteiner synnerligen omfattande världen över. I ett projekt har LP3 exempelvis hjälpt en forskare från Pakistan att ta fram ett protein till en studie om problematik bland infertila män. I ett annat projekt har LP3 bidragit med produktion av proteiner för en spansk studie inom cancerforskning.

Man som synar en nålspets. foto
Derek Logan, ­professor inom biokemi och strukturbiologi, ­visar en hållare för en ­kristall som kan innehålla många ­miljarder proteinmolekyler. Foto: Kennet Ruona

 

 

Att tillverka proteiner i forsknings­syfte, och att kartlägga deras struktur, är ett äventyr i många steg. Och det finns oändliga variationer att göra. Biokemisten Derek Logan  håller fram en platta med 288 hål, där pipetterna med de där extremt små spets­arna ska placeras.

Här får proteinvätskan kristallisera. Under kristallisationens process bildar proteinmolekylerna ett tredimensionellt mönster, vilket gör det möjligt att sedan synliggöra deras struktur med röntgenstrålning vid en anläggning som MAX IV-laboratoriet.

– Man kan aldrig förutse hur ett nytt protein ska kristallisera, det finns så många parametrar. Man måste testa sig fram, ­säger Derek Logan om jakten på de värdefulla protein­strukturerna.

Tre infrastrukturer blir plattformar

Förutom LP3 har rektor utnämnt Humanistlaboratoriet och Lund NanoLab till universitetsplattformar. Utnämningen signalerar att dessa tre verksamheter har stor strategisk betydelse för hela universitetet. 

Urvalet baseras bland annat på att de har bidragit till excellent forskning, erbjudit bred tillgänglighet för användare och visat upp en tydlig nyttjandepolicy.

Utnämningen gäller för perioden 2025–2029 med möjlighet till förlängning efter utvärdering. De tre plattformarna får dela på totalt 37,5 miljoner kronor under perioden.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English