Syftet med omvärldsbevakning är att i huvudsak fungera som en inspirationskälla för strategiska diskussioner i en större kontext. Den består av en utblick som presenterar de särskilda utmaningar och möjligheter som universitetet står inför. Delen som heter fokusområden innehåller trender och skeenden som kan komma att påverka Lunds universitet. Omvärldsbevakningen avslutas med en statistisk fördjupning.
I avsnittet utblick kan du läsa om hur världen blivit brutalt varse om att en ny europeisk säkerhetsordning tagit vid, drygt 30 år efter kalla krigets slut. Kriget i Ukraina har först och främst bidragit till ett enormt lidande för civilbefolkningen i Ukraina men även till att de geopolitiska spänningarna mellan världens stormakter har ökat. Kriget har också påverkat europeiska akademiska samarbeten genom de sanktioner som har införts från bland andra EU och den svenska regeringen.
Universitetets internationella samarbeten har i högre grad än för bara några decennier sedan behövt hantera frågor som etik och nationella säkerhetsrisker. Det har också inneburit att universitetet behöver fördjupa sin kunskap och sin förmåga till proaktiva bedömningar i förhållande till internationella politiska och sociala processer och sammanhang där lärosäten är aktörer eller berörs.
Stora demografiska förändringar sker i delar av världen. Större population och ett ökat välstånd i världen kan innebära att fler människor efterfrågar högre utbildning inom ett par decennier.
Under 2000-talet har till exempel Kinas rörelse framåt inom världshandel, ekonomi, teknik, militär kapacitet och vetenskap varit slående.
Som en del i att möta en ständigt föränderlig värld har universitet inlett arbetet med Global Dynamic Engagement (GDE) för olika regioner där ansvarsfull internationalisering är en del i arbetet.
Andra stora frågor är Agenda 2030 och de stora samhällsutmaningar som den rymmer. Grön, teknisk och digital omställning kommer att genomsyra hela samhället och ha stor påverkan på kommande generationer. Relationerna mellan människa och teknik, hälsa och teknik, bioteknik, artificiell intelligens, robotisering samt cirkulär och biobaserad ekonomi, energieffektiviseringar och nya material är exempel på framstående innovations- och tillväxtområden.
Andelen äldre ökar i stora delar av världen och i Sverige, vilket innebär ett förlängt yrkesliv. Det tillsammans med utveckling av nya teknologier gör att människor i större utsträckning behöva komplettera sina kunskaper för att inte hamna utanför arbetsmarknaden. Universitetet har därför startat EduLAB, en fakultetsgemensam experimentverkstad som ska utveckla utbildningar, kurser och moduler inom ramen för det livslånga lärandet. Våren 2023 startar de första utbildningarna inom ramen för experimentverkstaden.
För att ta sig an komplexa samhällsutmaningar behöver universitetet använda sitt djup och sin bredd för att påverka samhället i positiv riktning. För att universitetet ska bidra till lösningar behöver universitetets forskning integreras och användas av olika aktörer. Kunskaper från till exempel klimatmodellering, tekniska lösningar, förändringar i biologisk mångfald eller virus kräver kunskaper och insikter från samhällsvetare, humanister, ekonomer och jurister. Därtill är samarbeten med industri, näringsliv och offentlig sektor avgörande för att möta nya behov och efterfrågan på kunskap och spetskompetens. Universitetet ska sträva efter kompletta miljöer, såsom de under året instiftade profilområdena, som ger utrymme för utbildning, forskning och samverkan.