Förslaget är ett delsvar på fjolårets kritik då 2 500 forskare undertecknade ett upprop mot nuvarande system med etikprövning för forskningsprojekt. Bland annat riktade forskarna kritik mot krångliga regler och tidsödande administration. Efter att etikprövningslagen skärptes 2020 har oron bland forskare dessutom ökat för att bli anmälda och åtalade för brott mot etikprövningslagen.
De nya reglerna ska enligt regeringen göra det möjligt för lärosäten att upprätta och hantera forskningsdatabaser som i ett långsiktigt perspektiv har ett särskilt vetenskapligt värde att skapa underlag för olika forskningsprojekt.
Det huvudsakliga ändamålet med forskningsdatabaserna ska vara att lämna ut uppgifter till forskningsprojekt.
Frivillig medverkan
Forskningsdatabaserna ska enligt lagförslaget bygga på frivillig medverkan och lagen ska kunna tillämpas på databaser oavsett forskningsområde.
– Vi vill stärka förutsättningarna för forskning i Sverige. Efter många år av utredningar behöver vi ta ett steg framåt. Nu skapas en möjlighet att bygga upp forskningsdatabaser för framtida forskningsprojekt som ännu inte är preciserade, säger utbildningsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.
Initiativet hos lärosätena
Initiativet att inrätta en forskningsdatabas ska enligt förslaget tas av respektive lärosäte som sedan framställer om det till regeringen. Regeringen går i sin tur till Vetenskapsrådet som bedömer om förutsättningarna är uppfyllda för en forskningsdatabas. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft vid årsskiftet.
Fjolårets kritik mot rådande etikprövningssystem ledde till att regeringen tillsatte en utredning som ser över lagen. Utredningen ska vara klar senast den 30 september.