Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så rustar universitetet för krig och kris

Poträttfoto av David Gisselsson Nord som står framför en trappa.
David Gisselsson Nord. Foto: Agata Garpenlind

Hallå David Gisselsson Nord, vicedekan för säkerhet och beredskap vid Medicinska fakulteten, som är först ut bland fakulteterna med att börja krigsplacera sin personal.

Är LU förberett om kriget kommer?
– Det måste vi vara. Medvetenheten om att vi behöver bygga en organisation för krig och andra långvariga kriser börjar sprida sig i organisationen. Orsaken till att vi inom medicin har börjat arbeta aktivt med det här är att vi har ett nära samarbete med sjukvården. Region ­Skåne ligger väl framme och vi behöver samarbeta med dem vad gäller personalförsörjningen.

Hur prioriterad är kris- och krigs­beredskapen inom LU just nu?
– Det finns i många verksamheter en god mental förberedelse, men vad gäller konkret planering finns mycket kvar att göra. Det svåra är balansen mellan vad som är en rimlig ambitionsnivå sett till vår verksamhet och det som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tycker att vi ska ha. Det som skapar diskrepansen är att förväntningarna har höjts i och med omvärldsläget, samtidigt som vi inte har fått mer resurser.

Vad behöver vi anställda göra för att vara förberedda?
– Jag tror att man tillsammans med sin chef ska tänka igenom hur man bedriver verksamheten när allt inte fungerar som vanligt. Framför allt måste vi kunna prioritera vad som är viktigast i en långvarig kris. Hos oss handlar det bland annat om att hålla i gång samhällsviktiga utbildningar samtidigt som vi skyddar kritisk infrastruktur.

Hur stor del av universitetets ­anställda kan bli krigsplacerad?
– Just nu är det en väldigt liten andel, men det kan förändras snabbt. Det beror på hur tendensen att krigsplacera ser ut i samhället i övrigt. Om du är krigsplacerad får ingen annan sno dig till sin verksamhet. Så om många andra myndig­heter börjar krigsplacera i stor skala kan vi också komma att göra det eftersom det kan bli konkurrens om personalen.

Kommer universitetet att stänga ner eller fortsätta sin verksamhet om kriget kommer?
– Vissa delar bör enligt MSB definitivt fortsätta om man ska följa tanken om samhällsviktig verksamhet. Det som hade underlättat planeringen är ett nationellt ställningstagande om vi ska göra som Ukraina, det vill säga hålla öppet så mycket universitetsutbildning som möjligt. Alternativet är att man bestämmer vilka delar av universitetssektorn som är samhällsviktiga. Vad jag har förstått kommer det att dröja innan vi får ett ­sådant beslut. Samtidigt är budskapet från politikerna att vi inte ska vänta utan agera. 

Hur samarbetar LU med andra lärosäten i den här frågan?
– Bland annat är jag universitetets representant i SUHF:s arbetsgrupp för läro­sätenas bidrag till totalförsvaret och i styrgruppen för Campus Totalförsvar, som precis fick långsiktigt stöd i höstens budgetproposition. Det ska bli en mötesplats för samarbete där vi kan skräddarsy utbildningar, samverka kring forskning och lära av varandra vad gäller planering för krig och kris.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English